Trenden: Ökat intresse för ekologisk kompensation

Ekologisk kompensation Ekologisk kompensation – att ersätta förstörda naturvärden med andra – har hittills använts sparsamt i Sverige. Men det kan det bli ändring på.

Trenden: Ökat intresse för ekologisk kompensation
AdobeStock

Biologisk mångfald är en av mänsklighetens största globala utmaningar. Nästa år ska FN diskutera konventionen om biologisk mångfald och många hoppas på mätbara mål liknande dem i Parisavtalet. Förberedelserna pågår för fullt, och i april samlades de nordiska miljöministrarna på Island. Mötet ledde till en skrivelse till FN om vikten av just biologisk mångfald.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

I första hand handlar skyddet av biologisk mångfald om att bevara det som finns, det kan handla om skogar, våtmarker eller liknande. Men ibland är det inte möjligt, och då kan ekologisk kompensation vara ett alternativ. I Sverige har ekologisk kompensation använts bland annat i samband med byggandet av Botniabanan och vid Aitikgruvan utanför Gällivare (se faktaruta).

Orimlig arbetsbelastning för små aktörer

Jessica Nordin, Sveaskog, presenterade läget vid Naturvårdsverkets miljöforskningsdag i våras.

Jessica Nordin
Jessica Nordin, Sveaskog. Jessica Nordin, Sveaskog.

– Vi ser signaler på att ekologisk kompensation kommer att öka och att det finns en vilja att det ska öka. Men om man vill se en ökad tillämpning krävs att det blir enklare. Det är inte rimligt att små verksamhetsutövare ska göra beräkningar och hitta kompensationsområden, sade hon.

Jessica Nordin framhöll att ekologisk kompensation skulle kunna skapa drivkrafter för att bidra till ett mer varierat brukande av skogen. Systemet finns redan i bland annat USA, Tyskland och Australien, med marknadsplatser för ekologisk kompensation.

– Det är en inte alltför vild gissning att vi kommer att jobba mer med det här, eftersom vi jobbar mot samma internationella mål för biologisk mångfald, sade hon.

Upplever ökande intresse

Miljö & Utveckling ringer upp Anders Enetjärn, vd för Ecogain (tidigare Enetjärn Natur). Han har arbetat aktivt med ekologisk kompensation sedan 2003, och ser ett ökande intresse.

biologisk mångfald
Anders Enetjärn, vd på Ecogain. biologisk mångfald

– Vi ser en trend, framför allt internationellt. I Sverige ser vi ett ökat intresse för att tillämpa ekologisk kompensation i affärsmodellen, som ett verktyg i arbetet med att adressera frågan om biologisk mångfald. Det gäller framför allt stora företag som är beroende av markåtkomst, säger han.

Ecogain arbetar både med kompensationsåtgärder och med tillståndsprocesser.

– Ekologisk kompensation har gått från att vara undantag i tillståndsprövningar till att vara något som kommer upp i många prövningar. Det är en fråga som väcks av myndigheterna, men också som frivilliga åtaganden hos en del företag, säger han.

USA ligger långt framme

Den mest utvecklade marknaden finns i USA, enligt Anders Enetjärn.

– Där finns det marknadslösningar för ekologisk kompensation, och ett mycket tydligare regelverk. Det finns tredjepartslösningar där aktörer som är bra på att skydda natur tillhandahåller kompensationsområden, säger han.

Men ekologisk kompensation är omdiskuterat. På KTH pågår en studie av argumentationen kring begreppet, där forskare går igenom en rad texter för att se vilka de vanligaste invändningarna är. Studien är ännu inte avslutad. Vid SLU pågår en annan studie om ekologisk kompensation och hur den kan optimeras. Studien, som bygger på litteraturstudier och intervjuer, presenterades på miljöforskningsdagen av Erik Öckinger.

– Tillgång till mark och juridiska aspekter avgör hur ekologisk kompensation faktiskt används, inte ekologiska aspekter. Ofta kompenseras något mer eller mindre olikt. Uppföljningen är väldigt eftersatt och ofta inte ekologisk utan handlar om vilka åtgärder man har gjort, inte om effekterna på biologisk mångfald, sade han, och fortsatte:

– Systematisk utvärdering behövs, och kunskapsbaserade riktlinjer för vad som kan och inte kan kompenseras.

”Avvägning mellan olika intressen”

Anders Enetjärn menar att kritiken är befogad, men att det är bättre att agera än att göra ingenting.

– Det är en fråga om avvägning mellan olika intressen. Det ena är att man alltid ska göra helt rätt. Det andra handlar om att faktiskt göra något. Den här avvägningen är dilemmat inom ekologisk kompensation, säger han.

Han arbetade tidigare med planfrågor i en kommun, och såg hur stora arealer togs i anspråk utan att naturen tillskrevs något värde överhuvudtaget.

– Att exploatera utan att betala för förlusten av natur har varit mainstream överallt, alltid. Frågan är om vi vill fortsätta så för att vi är rädda för att göra fel. Ibland måste vi kanske byta ett äpple mot ett päron, säger Anders Enetjärn.

Utredning ligger på vänt

Han menar att det visserligen är svårt att göra helt rätt, men att det ändå är bättre att göra något än att låta bli.

– Jag är ödmjuk och ser att naturen är komplex och att det är svårt att göra helt rätt. Men jag har kommit fram till en pragmatisk hållning, som säger att det är bättre att förenkla och göra nytta än att inte göra något alls.

– Det här verktyget sätter ett pris på naturen. Och om det hamnar i exploateringskalkylen kommer det att leda till bättre lokaliseringar och skapa drivkrafter för att hitta bättre ekologisk kompensation, säger han.

En statlig utredning finns och har varit ute på remiss, men efter januariöverenskommelsen har miljödepartementet fått nya prioriteringar och utredningen ligger på vänt, enligt uppgifter från departementet.

 

Läs mer: Så använder Helsingborg monetarisering

 

Bildförslag:

Aitikgruvan https://www.boliden.com/sv/media/verksamhet

Obs att det är många vinterbilder, passar inte så bra i sommarnumret

Bild finns på ekologisk kompensation vid Aitik, från Boliden.

BIld finns på Jessica Nordin, Sveaskog.

Fakta

Ekologisk kompensation vid Aitikgruvan

Aitikgruvan ligger utanför Gällivare. Där arbetar Boliden tillsammans med Sveaskog, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Ecogain (tidigare Enetjärn Natur) med ekologisk kompensation när gruvan byggs ut.

Exploateringen tar i anspråk 160 hektar varav en del har höga naturvärden, gamla skogar med kontinuitetsvärden och rödlistade arter kopplade till död ved.

Detta ersätts genom att andra skogsområden i närområdet skyddas.

För att förstärka naturvärdena i kompensationsområdet har bland annat död ved flyttats från påverkansområdet. Förhoppningen är att svampar och insekter som är viktiga för naturvården ska överleva och sprida sig.

Veden läggs ut i kompensationsområdet, och är märkt och kommer att följas upp.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.