Trenden: Klimatförändringar blottar VA-nätets brister

”Varningssignalerna kommer starkare”

Enligt Stockholm Vatten och Avfall berodde den här sommarens vattenbrist på samverkande anledningar. Kraftiga vindar pressade ner varmt ytvatten till vattenverkets intag, vilket höjde temperaturen. Ytvattnet var dessutom strax över 20 grader, vilket är mellan 1 och 2,5 grader över långtidsmedelvärdet beroende på om man jämför med de senaste 30 eller 60 åren. Det påverkade långsamhetsfiltren, vilket sänkte kapaciteten.

Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, ser vattenbristen som ett illavarslande tecken på nätets behov av upprustning.

– Varningssignalerna kommer starkare och tätare, säger han.

Stockholms vattenbrist är en sådan signal, menar han. Gotlands årliga vattenbrist en annan. Åres stopp för nya detaljplaner till följd av ansträngd vatten- och avloppssituation ytterligare en. Pär Dalhielm gör en parallell med järnvägen:

– Där var det också varningssignaler i form av något signalfel eller liknande för ett par decennier sedan. Nu har vi en situation där stora investeringar krävs. Där man fortsatt nöta på gamla strukturer, och till slut går det inte längre. Då tar det så himla lång tid att återta det.

Han påpekar att infrastruktur inte låter sig byggas från en dag till en annan.

– Man behöver ha en horisont på 10-15 år, säger Pär Dalhielm.

Perioder med för mycket vatten

Förra året inträffade åtminstone 361 vattenläckor i Sverige, enligt en rapport från branschinitiativet VA-fakta. Siffran är en sammanslagning av medierapportering och är troligen högre i verkligheten. Rapporten påpekar att ett eftersatt VA-system utöver läckor och underhållsskuld också riskerar kvaliteten på vattnet. De efterlyser stora investeringar för att ledningar ska bytas ut i stället för att lagas. Enligt rapporten byts de svenska VA-ledningarna med ut var 260 år i snitt, trots att den tekniska livslängden är ungefär 100 år.

– Vi har en historisk skuld med ett behov som växer exponentiellt eftersom det blir svårare att laga. Sen har vi en förändrad framtid med ändrade förutsättningar. Vi vet att vi kommer ha fler perioder med för mycket vatten, och för lite vatten och ändrad vattenkvalitet, säger Pär Dalhielm.

SGU:s rapport ”Grundvatten i framtida klimat” från tidigare i år visar att risken för grundvattenbrist kommer öka i takt med klimatförändringar. Förändringarna gör Sveriges grundvatten mer säsongsbundet och ojämnt fördelat. Norra inlandet kan gynnas vintertid, men södra och kustnära områden riskerar ökade problem – särskilt under somrarna. Grundvattnet står för halva dricksvattenförsörjningen.

På Naturvårdsverket påpekar Nina Lans, som jobbar med dagvattenhantering, att klimatförändringarna inte enbart innebär brist på grundvatten. I andra änden finns skyfall och översvämningar.

– Skyfallsproblematiken och översvämningsproblematiken är en samhällsplaneringsfråga i första hand. Där kan vi lägga i en högre växel. Det gör man på många håll, planerar för klimatförändringar i fysisk planering.

VA i framtiden

Framåt då? Nina Lans hoppas att vi kommer ta mer hänsyn till vattnets kretslopp, och att vi kommer vara bättre på innovativa lösningar för att exempelvis återanvända vatten.

– Vi kommer inte kunna ta vattnet för givet på samma sätt som vi har gjort historiskt.

Pär Dalhielm tror att behovet av att renovera kommer att slå högst olika mot konsumenter, eftersom kommunerna finansierar sina egna VA-system. De har olika förutsättningar – både storleksmässigt och demografiskt – vilket innebär mycket olika avgifter. Idag skiljer VA-taxan 618 procent mellan kommunen med det lägsta priset jämfört med det högsta. Annan stor infrastruktur finansieras med statliga medel, men så kommer det inte bli med VA-systemet, tror Pär Dalhielm.

– Det hade varit välkommet, men vi ser nyktert på det där. Det kommer behöva vara finansierat av våra avgifter.

Pär Dalhielm tror att det i framtiden, när investeringar för att klara klimat och den gamla infrastrukturen är gjorda, kan komma att skilja 900 procent, samt ha femdubblats.

– Det kommer landa i en fördelningspolitisk fråga. Är det okej att vattnet kostar 800 procent mer för den som bor i Fagersta jämfört med den som bor i Pajala?