Inga produkter i varukorgen.
Naturvårdsverket granskar rapporteringen av skyddad natur
Biologisk mångfald Sverige tillhör de länder i EU som rapporterar in minst andel skyddad natur. På grund av detta har regeringen nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över hur Sverige kan ändra sin rapportering.
Ranesvare naturreservat i Jokkmokk/Gällivare Foto: Frédéric Forsmark/Länsstyrelsen i Norrbottens län
I en ny studie granskar Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och Statistiska centralbyrån, hur utvalda EU-länder redovisar skyddad natur.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det vi tittar på är vad som skiljer sig åt i ländernas rapportering till den Europeiska miljöbyrån, EEA. Och om Sverige skulle kunna rapportera skyddad natur på ett annat sätt, förklarar Lena Brunsell, projektledare på Naturvårdsverket.
Varför en studie om rapporteringen av skyddad natur?
Anledningen till att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över redovisningen av skyddad natur beror på två saker.
Den första anledningen är att EU-kommissionen vill öka andelen skyddad natur i EU och den andra är att Sveriges rapportering ser dålig ut internationellt.
Sverige bland de som rapporterar minst skyddad natur
Det är nämligen en stor skillnad mellan de EU-länder som redovisar högst andel skyddad natur och de som redovisar lägst.
Enligt statistik från EEA redovisar Sverige strax under 15 procent. Det är mindre än hälften så mycket som exempelvis Tyskland på 38 procent och Slovenien på 40 procent redovisar. Men varför är skillnaden så stor? En förklaring är att det beror på hur länderna räknar och rapporterar.
Länderna ska rapportera i sex kategorier
När Sverige och de andra EU-länderna ska rapportera sin skyddade natur till EEA ska de utgå från EU:s habitatdirektiv och Internationella naturvårdsunionens sex kategorier.
Fakta
IUCN:s sex kategorier gällande skyddade områden
- Ia) Strict nature reserve.Avsatta till att skydda biodiversitet och hindra mänsklig påverkan. Dessa områden kan fungera som referensområden vid forskning.Ib) Wilderness area. Deras naturliga tillstånd skall skyddas men med möjlighet för fåtal besökare samt tillåta boplatser för urinvånare. Dessa områden är vanligtvis också större än de i Ia.
- National park. Stora, i stort sett opåverkade, områden som är avsatta för att skydda ekologiska processer/habitat/arter utmärkande för området. Rekreation, besök etc. är tillåtet och därför finns vanligtvis infrastruktur för att underlätta detta. Dock har ofta området ett kärnområde med striktare skydd som liknar kategori Ia.
- Natural monument or feature. Ett område som ofta är litet till storlek då skyddet är till för specifika naturmonument/geologiska punkter såsom landformer, grottor etc.
- Habitat/species management area. Områden som inriktar sig på att skydda specifika arter/habitat och inte hela ekosystem som i kategori I och II. Aktiv skötsel kan krävas för att nå dessa mål.
- Protected landscape or seascape. Ett område där interaktionen människor och naturen emellan har skapat en plats med distinkt ekologisk/biologisk/kulturell/naturskön karaktär. Interaktionen är av yttersta vikt för bevarandearbetet.
- Protected areas with sustainable use of natural resources. Till ytan ett stort område där en del av arealen sköts med hjälp av hållbar skötsel där ekosystem och habitat skyddas, medan den större delen inte rörs. Skillnaden mellan kategori V är att dessa områden har förvandlats efter år av mänsklig interaktion medan de här områdena till största del fortfarande är ”naturliga”.
De första två kategorierna gäller skyddad natur som är strikt reglerad. Därefter blir regleringen för skyddad natur lättare och lättare ner till kategori sex.
Det är upp till länderna själva att genomföra EU:s direktiv och rapporteringen på ett sätt som passar ländernas olika nationella system.
Och det är här som skillnaden mellan länderna uppstår.
Sverige har redovisat äpplen medan andra har redovisat hela sin fruktkorg.
EU-länder rapporterar olika
När länder själva tolkar en brett skriven EU-lag uppstår olika sätt att samla in och rapportera data.
I Sverige är det Naturvårdsverkets ansvar att rapportera skyddad natur internationellt. Men myndigheten redovisar inte natur i alla sex kategorier.
– Man har ju kommit överens om att redovisa sex kategorier, men Sverige redovisar främst bara i två, säger Tomas Lundmark, professor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU.
Enligt Lundmark har de andra länderna valt en mycket bredare tolkning av vad som är skyddad natur och rapporterar in i flera kategorier.
– Det blir som att Sverige har redovisat äpplen medan andra har redovisat hela sin fruktkorg, säger Lundmark.
Sverige rapporterar varken strandskydd eller naturvårdsavtal
En som redan undersökt hur Sverige rapporterar skyddad natur är Therese Strömvall Nygren vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
I uppsatsen Vad betyder det att skydda natur? skriver Therese Strömvall Nygren att “det finns många olika former av skydd i Sverige, som av en eller flera anledningar inte rapporteras internationellt”.
Till exempel rapporterar inte Sverige skyddsområden som är naturvårdsavtal, områden ägda av fortifikationsverket, frivilliga avsättningar eller områden som ingår i strandskyddet.
Sverige både bäst och sämst på att skydda natur
Tittar man på vilka kategorier som länderna redovisar sin skyddade natur i, går Sverige från att tillhöra de sämsta länder till att vara bland de bästa.
Av den skyddade natur som Sveriges redovisar, tillhör 84 procent de två mest strikta kategorierna.
De två länder som redovisar störst andel skyddad natur, Tyskland och Slovenien, har istället en liten andel av den skyddade naturen i de översta, tuffare kategorierna, och en stor andel i de lägre.
Sverige kan rapportera 57 procent skyddad natur
Sverige som endast redovisar strax under 15 procent skyddad natur, når idag inte det internationella målet på 17 procent. Men detta skulle kunna ändras.
I den tidigare nämnda studien av Therese Strömvall Nygren, skulle Sverige kunna nå målen. Men då behöver fler av de områden som utesluts idag inkluderas.
Om Sverige ändrar i sin rapportering “når Sverige mellan 26 och 57 procent i skyddad areal beroende på vilka typer av skydd som inkluderas”, skriver Therese Strömvall Nygren.
Resultat av Naturvårdsverkets studie
I juni kommer Naturvårdsverket att redovisa sin studie och föreslå eventuella ändringar i hur Sverige rapporterar.
Sverige når idag varken nationella eller internationella mål. Därmed kan Sverige behöva ändra på sättet att rapportera, om de kommande EU-målen blir verklighet.
Enligt det EU-förslag som Kommissionen redan presenterat, ska minst 30 procent av Europas land- och havsareal bestå av skyddade områden. Av dessa 30 procent ska 10 procent vara strikt skyddade.
Oklart hur Sverige påverkas
Exakt hur de nya nivåerna kommer att påverka Sverige är i dagsläget oklart. Det saknas fortfarande detaljer i förslaget kring hur målen ska nås.
Men senare i år kommer EU-kommissionen att presentera hur rapporteringen av skyddad natur ska gå till och vad den ska innefatta.
