Standarder för cirkularitet med fokus på resursvärdet

Standard Inom Iso pågår sedan ett par år tillbaka ett arbete med att både definiera begreppet cirkularitet och standardisera hur mätningarna ska gå till. Resursvärde är ett av nyckelorden i arbetet med standarder för cirkularitet.

Standarder för cirkularitet med fokus på resursvärdet
Iso arbetar för att ta fram standarder för cirkularitet. Illustration: StockAdobe

Cirkularitet har kommit allt högre upp på agendan på alla nivåer i samhället. Även om ekonomin eldas på av ökad konsumtion har allt fler insett det ohållbara i att ständigt tillföra produktionssystemet jungfruligt material som förädlas till produkter som med tiden hamnar på det växande sopberget.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Visst tycker konsumenter att det är roligt med nya saker. Men från samhällets sida har man insett problemet med resursslöseriet och ökade avfallsmängderna, säger Raul Carlsson, senior forskare på forskningsinstitutet Rise.

Produktnytta framför material

Även företagen ser behovet av att styra om sina affärsmodeller i riktning mot ökad cirkularitet. Tiden är förbi när industrin kunde tjäna pengar på att helt enkelt sälja mer material. Numera är det försäljning av produktnytta snarare än mer material som ger intäkterna.

– För företagen finns ingen anledning alls att betala för att köpa in mer resurser för att tjäna pengar.

Istället behöver de tänka nytt och se om sin affär med utgångspunkt från cirkularitet, konstaterar Raul Carlsson.

Standarder för cirkularitet saknas

Trots ett stigande intresse finns ännu inte någon enhetlig definition av cirkularitet, än mindre standarder för hur cirkulärt något är. Våren 2019 inleddes därför ett arbete inom en ny teknisk kommitté inom den internationella standardiseringsorganisationen Iso med sikte på att ta fram en serie vägledande standarder.

72 nationer är representerade i arbetet, däribland Sverige med Raul Carlsson som en av de deltagande experterna. Arbetet beräknas pågå ytterligare något år med målet att kunna presentera en så kallad ”draft”, utkast i slutet av 2022.

Fyra arbetsgrupper för fyra standarder

Fakta

Fyra standarder

Arbetsgrupperna inom Iso siktar på att ta fram en serie med fyra olika standarder inom cirkulär ekonomi.

1. Ramverk – definition av begreppet (Terminology, principles, frameworks and management system standard).

2. Organisation – tänkbara affärsmodeller (Practical approaches to develop and implement Circular Economy).

3. Mätning – fokus på resursvärde (Measuring and assessing circularity).

4. Fallstudier – praktiska exempel (Circular Economy in practice: experience feedback).

Fyra olika arbetsgrupper håller nu på att ta fram lika många standarder. Den första har fokus på ramverket i syfte att enas kring en definition och vad som menas med begreppet cirkulär ekonomi.

– Enkelt utryckt handlar det om att vårda de resurser som tas från naturen och upprätthålla värdet av dem så länge som möjligt, förklarar Raul Carlsson.

Arbetet sker parallellt

Den andra standarden tar sikte på hur en organisation praktiskt kan arbeta och styra om sin affärsmodell mot ökad cirkularitet. Den tredje visar hur man kan mäta och den fjärde lyfter fram ett antal fallstudier.

– Enklast vore givetvis om standarderna kunde fastställas i tur och ordning. Men nu sker allt arbete parallellt, vilket innebär att samma frågeställningar kring till exempel en enskild definition kan komma upp i alla arbetsgrupper. Det gör att arbetet ofta behöver samordnas, säger Raul Carlsson.

Tanken är att standarderna ska kunna tillämpas på olika systemnivåer som exempelvis produkter, företag, branscher, sektorer och hela nationer.

Vilka är de främsta utmaningarna?

– En av utmaningarna har med mätningar att göra. Tidigt slog vi fast att standarden ska ta fasta på att mäta resursvärdet, inte på resursmängden. Först när någon värdesätter något som en resurs skapas ett behov av att mäta den samt försöka förstå hur den ska mätas, förklarar Raul Carlsson.

Men resurser har inte ett fast värde. Resursvärdet är föränderligt och starkt kopplat till innovation, teknologi och marknad. Resurser som värdesattes igår har inte samma värde i dag. Å andra sidan kan resurser som betraktas som värdelösa i dag vara värdefulla i framtiden.

– Stenåldern tog inte slut på grund av bristen på sten och flinta, utan på att utvecklingen gick framåt. Det är faktorer som gör beräkningarna vanskliga, men som ändå måste beaktas när man mäter cirkularitet, säger Raul Carlsson.

Förlänga och förnya resursvärdet

Förädlingsindustrierna bygger upp långa leverantörskedjor som förser tillverkande företag med insatsvaror. När sedan produkterna blir avfall består de fortfarande av i grunden samma material, men i den linjära ekonomin med allt lägre värde.

– I en cirkulär ekonomi är det centralt att förlänga och ständigt förnya resursvärdet för att knyta ihop cirklarna och att industri och samhälle därmed har ekonomiska intressen i att återanvända och återvinna material, säger Raul Carlsson.

Spårbarhet mycket viktig

Men för att den cirkulära ekonomin ska kunna fungera krävs också tillförlitlig information. Företag och konsumenter som vill köpa produkter och material som är framställt av återvunnet material behöver tydlig information om ursprung och kvalitet.

– Spårbarheten är central. Många företag har utvecklat egna lösningar för att kunna effektivisera spårbarheten bakåt i sina värdekedjor. De kan förhoppningsvis även komma till nytta inom den cirkulära ekonomin. Sådana samordningsfördelar kan bli en win-win-lösning för alla, förklarar Raul Carlsson.

Cirkularitet även framåt i tiden

En annan utmaning i standardiseringsarbetet är riktad åt andra hållet, det vill säga framåt i tiden. Den som inhandlat en produkt eller tjänst som designats för den cirkulära ekonomin vill givetvis vara säker på att den blir cirkulär även i nästa led.

– Det handlar till viss del om förtroende för näringsliv och samhälle, som måste se till att det finns någon som hanterar nästa steg i materiella produkters livscykel. Här kan det finnas skillnader mellan olika marknader – om produkten släpps i till exempel Sverige eller USA, säger Raul Carlsson.

Livscykelanalys med svagheter

I standardiseringsarbetet har det även förts diskussioner om livscykelanalyser.

– En livscykelanalys visar visserligen den totala miljöpåverkan under produktens livscykel. Men svagheten är att den inte tar hänsyn till alla loopar som förlänger livslängden. För det behövs en uppsättning standarder dedikerade för cirkulär ekonomi, säger han.

Bestämmer riktningen för arbetet

Raul Carlsson inser att alla inte kan ställa om till den cirkulära ekonomin över en natt, inte ens med globala standarder.

– Men genom att komma överens om begreppen och sättet att mäta kan man i alla fall sätta mål och bestämma riktningen för sitt arbete, sammanfattar han.

 

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.