FN: Det krävs större fokus på klimatanpassning

Det sade FN:s före detta generalsekreterare Bai Ki-moon under en presskonferens inför Climate Adaption Summit 2021 (CAS2021).

CAS2021 som pågår mellan 25 och 26 januari beskrivs som en global onlinekonferens  som ska påskynda världens ansträngningar för att anpassa sina samhällen och ekonomier till de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna under det kommande decenniet.

Kostnaderna för klimatkrisen är redan stora

I samband med mötet presenterar Global Center on Adaptation för första gången en årlig rapport som tar upp eventuella framsteg inom klimatanpassning som nåtts under året, samt ger vägledning och rekommendationer till olika regioner världen över.

För Europas del förväntas 100 miljoner européer att uppleva värmeböljor till år 2100.  Och kostnaderna för skador orsakade av klimatkrisen kan komma att uppgå till 50 miljarder euro årligen. De är redan höga enligt rapporten, cirka 12 miljarder euro om året kostar de EU. Stormar står för den största utgiftsposten, tätt följd av översvämningar.

Naturbaserade åtgärder förespråkas

Vårt grannland Norge tas upp som ett exempel där möjligheterna till klimatanpassning är goda, men där man också, på grund av sitt läge nära polcirkeln kommer få uppleva högre temperaturhöjningar.

Norges regering förespråkar redan idag naturbaserade klimatanpassningslösningar, så som återställande av våtmarker, gröna tak och att utvidga floder och bäckar för att klara mer regn. Väljer någon kommun andra lösningar, som att istället bygga större rör för hantering av ökade vattenmassor behöver de förklara varför.

Norge rekommenderas i rapporten att arbeta för en mer resilient infrastruktur som kan hantera ökad nederbörd samt öka övervakningsfunktionerna kring transporter och elkraftsproduktionen. Det trycks också på ännu fler naturbaserade lösningar, så som exempelvis permeabel stenläggning och fler gröna korridorer.

Mer ekonomiska resurser krävs

Rapportens syfte är i första hand att öka kunskapen och förståelsen för klimatkrisens effekter. För att fler ska kunna göra ordentliga riskbedömningar och ta välinformerade och välplanerade beslut kring klimatanpassningsåtgärderna som krävs.

Den lyfter även de ekonomiska aspekterna, vad det kostar att inte förbereda sig för de ändrade förutsättningar som vi redan lever med, vissa världsdelar mer än andra. Och att det krävs att mer pengar avsätts till klimatanpassningsåtgärder, vilket samtidigt kan generera jobb och andra förbättringsmöjligheter.

– Vi behöver mycket mer resurser, mer samarbete och mer politisk vilja att göra klimatanpassning till en global prioritering, säger Bai Ki-moon.

Artikeln har tidigare publicerats i Nyhetstjänsten Hållbart Samhällsbyggande.