Klimatpolitiska rådet: Klimatpolitiken behöver skärpas

– Det finns risker i att förlita sig så mycket på ett enda styrmedel, som förlitar sig så mycket på tillgången till biodrivmedel. Här finns det frågetecken, sade Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna vid presentationen av rapporten.

”Regeringen inte tillräckligt aktiv”

Rådet säger också att regeringen varit dålig på att ta tillvara de möjligheter som öppnats i och med coronapandemin.

– Endast 10 procent av återhämtningspolitiken kan kopplad direkt till klimatpolitiken. Vi menar att regeringen inte varit tillräckligt aktiva i att koppla återhämningen till klimathandlingsplanen och att nå de klimatpolitiska målen. Här har Sverige mer att lära av omvärlden, sade ordföranden Johan Kuylenstierna.

Vad borde regeringen ha gjort?

– Det finns nu en klimatpolitisk handlingsplan. En rad olika strategier pekar på investeringsbehov. Det handlar om elinfrastruktur, ökat elbehov, laddinfrastruktur och vätgas eventuellt. Det finns en rad olika behov, säger Johan Kuylenstierna till Miljö & Utveckling.

Finanspolitiken i fokus

Finanspolitiken får extra uppmärksamhet i årets rapport. Här menar rådet att det finns mycket mer att göra. Vice ordförande Cecilia Hermansson lyfte vid presentationen fram det faktum att både det svenska systemet, EU och IMF tillåter större flexibilitet med statsfinanserna. Detta skulle kunna användas för att skapa investeringsutrymme för gröna satsningar i Sverige.

– Det finanspolitiska ramverket är på kort sikt tillräckligt flexibelt. Man skulle kunna använda det. Men vi tittar också på längre sikt. I det som ligger till grund för ramverken där saknas klimatet helt och hållet, vilket är anmärkningsvärt. Vi tar upp att det är viktigt att göra en översyn och se till att få med det här i riksbankslagen till exempel. Vi kan se att till exempel ECB och Bank of England har fått mandat att ta in klimatet, säger Cecilia Hermansson till Miljö & Utveckling.

Riskanalys för klimatet behövs

Enligt Cecilia Hermansson saknas riskanalys för klimatet, något som skulle kunna förändra ramarna för finanspolitiken.

– Det ska ske en översyn över det finanspolitiska ramverket år 2025. Vi ser helst att man inleder ett sådant arbete snarast. Tiden är så begränsad.

Vill jobba med systemen

Däremot har rådet inte undersökt hur stort investeringsutrymme de föreslagna förändringarna skulle kunna ge.

– Nej, vi är inte ute efter att säga att man ska satsa X miljarder, utan vill jobba med systemen, se till regeringen talar samstämmigt och jobbar integrerat mellan departementen, både hemma gentemot EU. Däremot har vi gått igenom vad de har gjort och funnit att det är otillräckligt, säger Cecilia Hermansson.

Fyra rekommendationer om systemförändringar

Klimatpolitiska rådet har tagit fram fyra rekommendationer om systemförändringar, som rådet menar ska sätta fart på omställningen. Det handlar bland annat om att stärka klimatkollegiets roll, att presentera klimatredovisningen på samma nivå som finansplanen och att alla utredningar och allt beslutsunderlag till regeringen ska innehålla en konsekvensbedömning med klimatperspektiv.

Detta ska i sin tur leda till att regeringen kan presentera en uppskattning av effekterna av olika klimatbeslut redan när de fattas. Den sista punkten har varit uppe tidigare.

– Frågan om effektbedömningar har vi efterfrågat i tre år och jag har egentligen svårt att förstå varför man inte fattat det beslutet redan idag, säger Johan Kuylenstierna till Miljö & Utveckling.

Rådet håller koll på tidtabellen

Eftersom rekommendationerna ligger på systemnivå och handlar om hur politiken är organiserad, är ju frågan hur lång tid det tar innan Klimatrådets förslag ger effekt på klimatet.

– Vi tittar på när saker och ting kommer. Om det finns förslag som redan ligger i piplinan, som underlaget för transportinfrastrukturen, så kan det gå snabbare, säger Cecilia Hermansson.

Hur ser ni på att klimatmålet behöver integreras med övriga hållbarhetsmål?

– Klimatfrågan måste in i bredare hållbarhetsperspektiv och det finns en rad målkonflikter att hantera. Det resonerar vi om i klimatrådet. I våra kriterier för bedömningar har vi med en del sociala dimensioner. Det handlar om klimatpolitikens legitimitet. I kristider kanske man kan acceptera att en del stöd stör eller kanske till och med motverkar klimatmålen, för om vi får hög arbetslöshet eller samhället upplever politiken som orättvis är det inte heller bra för klimatomställningen. Vi tar med det i våra bedömningar men utgår ändå från klimatmålen, säger Johan Kuylenstierna.

Är klimatmålet tillräckligt, och är det något ni utvärderar eller borde utvärdera?

– Det är förstås en diskussion som vi också har. Som råd har vi inte mandatet att ifrågasätta det mål som riksdagen har satt. Men vi kan indirekt, genom att titta på den internationella kontexten, inte utesluta att vi skulle kunna ha en rekommendation framöver att man behöver se över målet, säger Johan Kuylenstierna.

Etappmålet 2020 har nåtts

Rådets rapport innehöll också en del positiva synpunkter på regeringens arbete. Till exempel har etappmålet om att minska utsläppen utanför handelssystemet med 40 procent till år 2020 uppnåtts. Regeringen har också blivit bättre på att göra effektbedömningar av sina förslag. Men här är regeringen inte helt i mål.

– Det här har förbättrats men det är fortfarande svårt att se vilken metodik som har använts och vilka antaganden som ligger bakom, sade Johan Kuylenstierna vid presentationen av rapporten.

Här finns Klimatpolitiska rådets rapport.