Samtalen som ger hållbarhet på Södertörn

Miljödriven affärsutveckling Att få kommuner att planera hållbart handlar till stor del om samtal, berättar Lise-Lott Larsson Kolessar. Hon är projektledare för Södertörnsmodellen, ett kommunsamarbete söder om Stockholm som vill öka tempot med hjälp av forskare, näringsliv och medborgare.

Samtalen som ger hållbarhet på Södertörn
Lise-Lott Kolessar
Lise-Lott Kolessar. Foto Anders Bobert

Lise-Lott Larsson Kolessar hos arkitektbyrån White byter plats när intervjun ska börja. Vi kom för långt ifrån varandra när samtalet inleddes vid ett konferensbord med utsikt mot en motorled som förbinder Stockholms stad med länets södra delar. Det ska visa sig att just samtal är en central del av Södertörnsmodellen som hon är projektledare för:

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Hela idén med projektet är att få till samtal mellan olika aktörer och minska stuprörstänket, berättar hon.

Södertörnsmodellen började i åtta kommuner

Det handlar om samtal med betydligt fler än två personer inom det som kallas Södertörnsmodellen, som började i åtta kommuner som nås längs vägen som syns genom fönstret. Inom ramen för modellen har samtal förts med medborgare, kommunföreträdare, näringsliv och forskare. I bakgrunden finns det faktum att vi blir fler och att allt fler flyttar till städerna. I Sverige behövs 700 000 nybyggda bostäder fram till år 2025. Kunskap ska vara basen för de beslut som behöver fattas, för att få med hänsyn till ekologi och sociala värden i samhällsbygget.

– Det gäller att få in det i kommunens vanliga processer, så att hållbarhet blir grunden för alla beslut, säger hon.

Viktigt att börja i tid

Tidpunkten är avgörande om de omfattande samtalen ska ge bästa effekt, enligt Lise-Lott Kolessar. De som förs med medborgare måste till exempel påbörjas tidigare än vad som krävs enligt plan- och bygglagen. De som bor på ett område som ska förändras måste på ett tidigt stadium få berätta om skogsdungarna eller mötesplatserna som är värdefulla och som tjänstemännen som ska planera kanske inte känner till. De måste kartläggas och räddas långt innan maskinerna rullar in för att lägga grunden till bygget.

– Att behålla de växter och djur eller andra värden som finns på platsen lönar sig på lång sikt. Det är likadant med platsens sociala värden, säger Lise-Lott Larsson Kolessar.

Men när medborgarna börjar berätta om hur de ser på saker och ting i det långa perspektivet dyker även mer akuta behov upp, som att sopsorteringen inte fungerar.

– Då kan det vara bra att ha en mindre budget för kortsiktiga önskemål också, berättar Lise-Lott Larsson Kolessar.

Uppsökande verksamhet

Inom Södertörnsmodellen har tjänstemännen inte nöjt sig med att vänta på att medborgarna kommer till dem, utan de har gett sig ut i och letat, på platser där invånare samlas. I Tyresö gav sig kommunens företrädare iväg till en plats där ett busstorg planerades. Där träffade de invånare, men också pendlare och andra som också hade åsikter om platsen. I Brandbergen besökte planarkitekter, planerare och andra som arbetade med utvecklingsplanen skolor.

Sedan måste kommunens företrädare känna att de har mandat att satsa på hållbarhet. Då krävs bra argument. Ett är att satsningarna ofta är lönsamma. När sociala värden bevaras, blir stadsdelen som byggs mer populär. Men några generella siffror är svåra att få fram. Alla projekt skiljer sig åt och de värden som utvecklas går inte alltid att räkna på.

Dags att omvandla projekt till process

Projektet, som påbörjades år 2013, ska snart slutrapporteras. För Lise-Lott Larsson Kolessar handlar det nu om att insikter och kunskaper bevaras och sprids till fler. För det gäller att projektet blir en process och en del av vardagsarbetet, år ut och år in.

– I företag finns ledningssystem men i kommuner finns planer. Problemet är att planerna är projektinriktade medan hållbar utveckling är en ständig process.

En lösning på problemet för kommunernas del, kan vara en speciell tjänsteman med ansvar för att se till att dialog om sociala och ekologiska värden kommer in i planeringen på ett mycket tidigt stadium.

Förutsättningslösa samtal

Projektet Södertörnsmodellen är avslutat. Men Lise-Lott Larsson Kolessar hoppas att den ska övergå till en process, till exempel i form av den föreslagna Södertörnsakademin, som ska arrangera seminarier, workshops och andra möten med utgångspunkt i resultaten från projektet.

För egen del konstaterar hon att de samtal som fördes under projektet, som var mindre formella än vanligt och ledde till snabba resultat, gjorde att hon och hennes kollegor kunde leverera mer av sin spetskompetens.

– Förutsättningslösa samtal på hög visionär nivå utan kund-beställarförhållande är fantastiska, säger Lise-Lott Larsson Kolessar.

Denna artikel är premiuminnehåll, tillgängligt endast för Miljö & Utvecklings prenumeranter, och kommer att låsas 20 juni. Här kan du bli prenumerant på magasinet Miljö & Utveckling.

Läs mer (låst artikel, endast för prenumeranter): Så visualiserar Stockholms län hållbarhet med Gapminder

12 insikter för social hållbarhet

1. Det finns inget universalmått som mäter social hållbarhet

2. Öka förståelsen för de sociala utmaningarna enligt invånarna

3. Sätt konkreta och mätbara mål för förbättring

4. Ta fram åtgärder

5. Stärk samverkan över förvaltnings- sektor och professionsgränser

6. Bedöm de sociala konsekvenserna av olika alternativ

7. Följ upp

8. Låt invånarna hitta lösningar

9. Låt fler vara med, som veckopendlare, torghandlare med flera

10. Medborgardialog kan ge mervärde, som förtroende från invånare

11. Hitta rätt sätt att involvera medborgare

12. Bygg kunskap och strukturera den.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste