Inga produkter i varukorgen.
Rapport: Så vill industrin ändra regelverken för hållbarhetsinvesteringar
Klimat Företag inom svensk industri pekar ut otydliga krav, långa processer och brist på vägledning som hinder. I en ny rapport från branschorganisationen Ikem listas konkreta förändringar som efterfrågas.
Foto: Bengt Säll/ Stefan Tell
Svensk industri står redo att driva den gröna omställningen, men allt fler företag upplever att regelbördan står i vägen. Det visar Ikems nya rapport ”Djävulen sitter i detaljerna – Hur regelkrångel bromsar industrins innovationer och tillväxt”. Rapporten visar att resurser som skulle kunna gå till klimatinvesteringar i stället binds upp i administration, rapportering och komplexa regelverk.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt rapporten uppger åtta av tio företag att den samlade mängden lagar och regler är mycket eller ganska betungande. De mest betungande områdena är just de som är centrala för klimatomställningen: miljöregler och hållbarhetskrav, inklusive CSRD. Företag beskriver hur kraven leder till ökade kostnader, mer administration och svårigheter att planera långsiktigt.
Samtidigt pekar många på att det är svårt att samla in rätt data, särskilt från leverantörsledet, och att osäkerhet kring hur regler ska tolkas fördyrar arbetet ytterligare.
Förseningar hotar omställningen
En av de största utmaningarna är långa och oförutsägbara tillståndsprocesser. När miljötillstånd drar ut på tiden riskerar investeringar att skjutas upp, eller i vissa fall flyttas till andra länder.
Detta blir tydligt i fallet med miljöteknikbolaget Easymining. Företaget har utvecklat en teknik för att återvinna fosfor ur aska, en kritisk råvara för livsmedelsproduktion som i dag till stor del importeras.
– Sverige är, som jag känner till, långsammast i Europa på att man ska få miljötillstånd, säger vd Jan Svärd.
Bolaget planerade 2018 att bygga en anläggning i Helsingborg, en investering på omkring en miljard kronor. Men processen drog ut kraftigt på tiden. Två år senare startade företaget ett liknande projekt i Tyskland. Där är fabriken nu i princip färdig.
– Den tyska fabriken är färdig i början på nästa år. I Sverige håller vi fortfarande på och det beror på den här tillståndsprocessen, säger han.
Enligt Jan Svärd skapar den långa handläggningstiden en osäkerhet som påverkar var företag väljer att investera.
– När man är i sådan här osäkerhet och det tar så här lång tid, då blir det att man inte kan börja med något nytt i Sverige, utan då får man börja det någon annanstans.
Trots att Easymining satsat stora resurser på tillståndsarbetet har processen varit utdragen och komplex.
– Vi har satsat många miljoner och många duktiga experter och miljöjurister. Det krävs oerhört mycket av den som ska lämna in tillståndsansökan, säger han.
Jan Svärd betonar att EasyMinings situation inte är unik, utan att många företag möter samma långa handläggningstider och osäkerhet i tillståndsprocesserna.
Den övergripande bilden bekräftas också av Ikems egna analyser.
– Regelkrångel i praktiken fungerar som en broms på klimatinvesteringar. Även med höga klimatambitioner blir det inga investeringar om förutsättningarna inte är tillräckligt tydliga och stabila. Regelkrångel ökar både kostnader och risk genom utdragna tillståndsprocesser, otydliga krav och osäkerhet kring hur regelverk ska tillämpas. Det gör att investeringar blir svårare att räkna hem och i vissa fall skjuts upp eller genomförs i andra länder, säger Pernilla Åhrlin, klimat- och miljöpolicyansvarig för Ikem.
Företagen vill inte ha färre regler – utan bättre
Små företag påverkas enligt rapporten särskilt mycket. De saknar ofta egen specialistkompetens och tvingas köpa in extern hjälp för att klara kraven. Resultatet blir att resurser flyttas från innovation och produktutveckling till regelefterlevnad.
Trots kritiken efterfrågar företagen inte lägre klimatambitioner. Tvärtom vill de se effektiva, förutsägbara och samordnade regelverk som gör det enklare att göra rätt. Rapporten lyfter flera lösningar: snabbare tillståndsprocesser, mindre dubbelarbete, bättre vägledning från myndigheter och en mer enhetlig tillämpning av EU-regler.
Hur kan regelverk utformas för att både driva klimatomställningen och samtidigt inte hämma industrins investeringar?
– Våra medlemsföretag står bakom EU:s klimatmål och ser EU:s utsläppshandelssystem, ETS, som det centrala styrmedlet för att minska utsläppen. Men för att omställningen ska ske i praktiken behöver regelverken fungera för dem som ska investera. Det handlar om att staten måste skapa rätt förutsättningar för investeringar. I slutändan avgörs investeringsbeslut av risk, lönsamhet och efterfrågan av produkter. Men med otydliga regler, utdragna processer och brist på vägledning från myndigheter ökar osäkerheten och gör att investeringar skjuts upp. Och då blir det ingen omställning, säger Jakob Tellgren, vd för Ikem.
– Därför behöver regelverk tas fram i nära dialog med industrin, och myndigheter höja servicenivån med snabb återkoppling, tydliga tolkningar och bättre branschförståelse. Det är också viktigt att lagstiftning och teknik utvecklas i takt. I många fall finns tekniken, men investeringarna kräver tydliga och långsiktiga investeringssignaler för att bli av, fortsätter han.
