Som hjälp för att nå FN:s 17 utvecklingsmål använder Stockholms län ett verktyg som liknar det som Hans Rosling gjorde succé med när han visade utvecklingen i världen. De rörliga färgglada bollarna som använts för att visualisera världsutvecklingen, får visa olika aspekter av vad som hänt i 1300 områden i länet. Precis som för utvecklingen i världen, ska grafiken göra historiska fakta lättare att förstå.
Så visualiserar Stockholms län hållbarhet med Gapminder
Social hållbarhet Att visualisera gör det enklare att fatta bra beslut. Det är bakgrunden till att utvecklingen för hållbarhet i Stockholms län går att se med hjälp av bollar av den typ som Hans Rosling brukade använda.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Det är bra med analys och siffror men att kunna visa fakta på ett bra sätt är avgörande, säger Marcel Moritz, teamledare hållbarhet, Huddinge kommun, under en presentation av hur Roslings bollar nu används för att beskriva utveckling inom ett mindre område.
Visualiserar för att öka förståelsen
Verktyget kan vara ett stöd vid möten till exempel. Beslutsfattare och andra ska lätt kunna se hur inkomster och utbildning har utvecklats över tid i olika områden, tillsammans med förändring av bilkörning, upplevd trygghet, närhet till grönområden och så vidare.
– Det har lett till mer dialog och fördjupning, säger Marcel Moritz.
Att länet är indelat i områden som är mindre än kommuner, beror på att det ger bättre underlag. Inom en kommun är skillnaden mellan invånare för stor för att underlaget ska ge en bra bild av utvecklingen. Basområden är mer homogena områden, och kan vara så som ett kvarter, eller hela stadsdelar som Östermalm, Albyslätten eller Backlura till exempel.
– Ett genomsnitt beskriver inte en kommun på ett bra sätt, säger Peter Wikman utvecklingsledare för statistik, Botkyrka kommun.
Samarbetar med Gapminder
Data kommer från Statistiska Centralbyrån, SCB. Verktyget är utvecklat av Gapminder, som grundats av Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund. KTH. White Arkitekter och kommunerna i länet deltar också i projektet. Det utvecklades ursprungligen inom ramen för Södertörnsmodellen, som bara omfattar den södra delen av länet, men omfattar nu alla Stockholmskommunerna.
När verktyget förevisas, så visar det växande problem, i motsats till vad Hans Rosling gjorde när han använde det. För Stockholms läns del visar grafer för utbildningsnivå och inkomst för olika basområden, att klyftorna ökar. Antalet våldsbrott har också ökat i vissa delar av länet, liksom upplevd otrygghet.
– Det gäller att få in social hållbarhet också vid styrning av samhället, säger Marcel Moritz.
Klimat och transport ingår också
Vad gäller klimat, går det att konstatera att flygandet ökat.
– Snabbaste sättet att få effekt är att vi in länet inte flyger så mycket, konstaterar Peter Wikman.
Bilstatistiken visar en viss minskning, men inte så mycket som krävs för att nå ända fram till Parismålet.
– Transporterna står för 80 procent av klimatpåverkan i vårt län. Det behöver vi fokusera på, säger Peter Wikman.