Samråd om energibrunnar fällde LKAB:s tillståndsansökan
Juridik
LKAB nekas nytt och utökad tillstånd för gruvverksamhet i Kiruna av Mark- och miljödomstolen. Enligt domstolen finns det brister i samrådet med kirunaborna. Det aktuella samrådet gäller 220 energibrunnar för bergvärme och en dricksvattenbrunn.
LKAB nekas ett nytt samlat miljötillstånd för gruvverksamhet i Kiruna. Bolaget bestämde direkt att överklaga. domen. Skälet till avslaget är brister i ett samråd år 2017, något som bolaget ställer sig frågande till.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Vi har arbetat med detta sedan 2014. Vi har i över tre år kompletterat olika delar som domstolen efterfrågat, mycket av det relevant, men nu får vi veta att domstolen anser att den inte kan pröva ansökan på grund av att inbjudan till det samråd som genomfördes våren 2017, borde gått till på ett annat sätt. De menar också att det är något som inte kan rättas till i efterhand. Det här saknar helt proportionalitet och kan inte beskrivas som annat än ännu ett exempel på det systemhaveri som vi nu ser, säger Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB, i ett uttalande.
Fakta
Nekas samlat miljötillstånd
- LKAB lämnade i juni 2018 in en ansökan om totalprövning av hela verksamheten i Kiruna för att modernisera och samla all verksamhet i ett tillstånd.
- Den samlade miljöprövningen för Kiruna avser en maxproduktion på 37 miljoner ton råmalm i Kirunagruvan och 23 miljoner ton färdiga produkter.
- Dagens tillstånd omfattar en maxproduktion på 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter.
- Den ändrade volymen handlar inte om att bryta ut mer malm än vad som finns enligt gällande tillstånd, utan i vilken takt det kan brytas ut och förädlas.
- Nuvarande tillstånd för Kirunagruvan är inte tillståndsprövat enligt miljöbalken, som kom 1999, utan enligt en äldre miljölagstiftning. Förädlingsverksamheten i Kiruna har ett senare tillstånd, utfärdat 2005.
Bara tio personer kom till samrådet
Enligt mark- och miljödomstolen hölls visserligen ett möte i Kiruna som annonserats på olika sätt, men endast tio personer närvarade. Domstolen menar att det krävs riktade samråd till just de personer som har en energibrunn. I juni bad domstolen LKAB att komplettera med mer information om samrådet och om det skulle kunna gå att hantera bristerna i efterhand, något som kallas att ”läka” bristerna.
Enligt domen kom ingen ny information om efterhandsåtgärder in, och i augusti bad domstolen återigen om en komplettering, något som LKAB då skickade in.
Menar att sakägarna nåtts
Enligt kompletteringen råder det enligt LKAB:s uppfattning ”ingen tvekan om att berörda sakägare nåtts av informationen om bolagets samråd och hur ytterligare information finns att få.” LKAB menar också att kirunabor generellt har bra kunskap om verksamhetens påverkan i området, och att det var därför det kom så få personer på samrådsmötet. Bolaget skriver också att det planerar att skicka ut en enkät till berörda fastighetsägare som informerar om grundvattensituationen och samlar in information.
Miljöbalken saknar tydliga regler för hur ett samråd ska genomföras. Men mark- och miljödomstolen menar att särskilt berörda personer, i det här fallet ägare till energibrunnar, inte själva ska behöva söka upp inbjudan till samråd och försöka förstå hur och om de berörs. Det är inte tillräckligt att annonsera vid ett tillfälle i dagstidningen och annonsblad när det gäller en påverkan som är så stor att mark kan komma att behöva lösas in.
”Det känns rent Kafkaliknande”
LKAB, vars verksamhet leder till att hela Kirunas centrum ska flyttas och ställer sig frågande till att informationen inte varit tillräcklig.
– Vi flyttar ju stan, gruvans påverkan på samhället är något som alla som bor här lever med hela tiden. Vem i Kiruna är inte särskilt berörd? Domstolen avvisar vår ansökan på en formell grund som kan ifrågasättas både i sak och betydelse efter att vi har jobbat totalt sju år med den och kompletterat otaliga gånger. Nu måste vi börja om, det känns rent Kafkaliknande. Domstolens avgörande gör det tydligt att det inte går att förutse vilka ifrågasättanden som kan uppkomma och när under processen det sker, säger Linda Bjurholt.
