Så påverkar regeringskrisen miljöarbetet

Regeringskrisen kommer mitt i en rad politiska processer inom miljöområdet. Utredningar är klara, förslag på remiss, men hur blir det nu? Miljö & Utveckling har pratat med fyra experter inom olika områden där miljöpolitiken har en framträdande roll.

1. Klimat

På klimatområdet finns en rad förslag inom bland annat infrastruktur, transporter och förnybar energi som inte är genomförda. Johan Kyulenstierna är ordförande i Klimatpolitiska rådet, som årligen utvärderar regeringens klimatpolitik.

– Jag tror inte att påverkan i närtid är särskilt stor, även om det är klart att man behöver en regering som fattar beslut. Vi har pekat på att den nuvarande politiken inte räcker och blir det en längre kris där landet saknar ledning så är det klart att det kan påverka politiken, säger han.

Långsiktiga satsningar kan påverkas

Han påpekar att mycket av omställningen sker utanför regeringen, och att det arbetet rullar vidare. Däremot finns det vissa, långsiktiga satsningar som skulle kunna påverkas av en långvarig kris.

– När det gäller andra strategiska satsningar som förstärkt elnät och laddpunkter, där kan det få påverkan på längre sikt. Men sju av åtta partier står bakom det klimatpolitiska ramverket, så i grund och botten finns det stöd för den klimatpolitik som ska ta oss mot nettonoll, och de delmål som finns.

– Jag vill ändå trycka på långsiktigheten i politiken – de överenskommelser som klimatagendan bygger på är en väldigt viktig del. Men om krisen är ett symptom på ökad splittring eller mer politisk turbulens så är det inte bra för klimatpolitiken.

2 Cirkulär ekonomi

Producentansvar för textilier är en av de politiska frågor som nu riskerar att bli hängande i luften. Miljö & Utveckling har frågat Elin Larsson, programchef på Re:source och tidigare hållbarhetschef på Filippa K, om hur hon ser på läget.

– Det är väldigt svårt att spekulera i vilka konsekvenser detta kan få. Jag förutsätter att frågorna är högst upp på allas agendor oavsett hur det ser ut framöver, att frågorna är fortsatt prioriterade.

– Vi är ju i en samhällsomställning och kris, det är akut och vi måste ha tempo framåt. Vi från Re:sources sida kommer att jobba på och leverera fakta och underlag till beslutsfattarna. Så jag hoppas verkligen att vi inte kommer att tappa tempo.

”Mest beroende av rätt spelregler på EU-nivå”

Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragnsells, är en av experterna i regeringens samverkansprogram för näringslivets klimatomställning. Han är besviken på den förra regeringen, som han menar lagt för lite vikt på frågan om att skapa en marknad för fosfor och kväve. Samtidigt framhåller han att det viktigaste arbetet sker i Bryssel.

– Den cirkulära omställningen är dock mest beroende av att vi får rätt spelregler på EU-nivå men självklart behöver vi en svensk röst som är tydlig i Bryssel. Mitt fokus är näringsämnen, att skapa en marknad för fosfor och kväve. Det är en stor förändring som inte går att göra i Sverige. Du måste förändra regelverket som finns i Bryssel och där har vi inte det stöd som vi borde ha från en svensk regering, säger han.

3 Biologisk mångfald

En rad processer pågår inom området biologisk mångfald, nu senast blev artskyddsutredningen klar. Det pågår också arbete inom områdena fiske och skog, förutom arbetet på global nivå. Så här kommenterar Madeleine van der Weer, som är ansvarig för samhällspolitik på WWF, den pågående krisen:

– Vi är mitt uppe i ett ödesår då flera av de stora besluten kopplade till klimat och biologisk mångfald nu ska tas på globala toppmöten, och dessutom har vi också flera viktiga politiska processer på hemmaplan som nu måste tas vidare.

– Det är av avgörande vikt att vi har en regering som kommer att agera kraftfullt i såväl de globala förhandlingarna som ska ske i höst samt för de viktiga politiska processer som vi nu har framför oss på hemmaplan, exempelvis inom skogsfrågorna där vi ser stora problem med hållbarheten i det brukade landskapet, säger hon.