Inga produkter i varukorgen.
Myndigheter föreslår nationell plan med 201 åtgärder för naturen
Politik Regeringen har fått ett omfattande förslag om hur Sveriges natur ska restaureras för att möta både klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Planen rymmer hundratals åtgärder och miljardkostnader – och möts redan av både stöd och kritik från olika håll.
Foto: Adobe Stock
Fem myndigheter har lämnat ett förslag till regeringen om en nationell plan med 201 åtgärder för att restaurera Sveriges natur och genomföra EU:s naturrestaureringsförordning. Planen ska bidra till att vända förlusten av biologisk mångfald och stärka ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar. Förslaget har tagits fram av Naturvårdsverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Åtgärderna omfattar samtliga ekosystem, inklusive skogs- och jordbrukslandskap, sjöar och vattendrag, marina miljöer, våtmarker och urbana områden. Det handlar bland annat om att återskapa naturbetesmarker genom att underlätta bete med nötkreatur, får, getter och hästar, öka andelen stadsgrönska, minska övergödning och fysisk påverkan i havet samt ta bort vandringshinder i vattendrag. I skogen föreslås stärkt skydd, naturvårdande skötsel och anpassat brukande. Enligt Fredrik Hannerz, chef för avdelningen natur och vilt på Naturvårdsverket, krävs en uppskalning av befintliga insatser och ett mer datadrivet arbetssätt för att åtgärderna ska ge effekt.
Myndigheterna uppskattar att statens direkta kostnader uppgår till cirka 20 miljarder kronor per år fram till 2032, vilket är mer än en fördubbling jämfört med dagens nivå på omkring 9 miljarder kronor. Regeringen ska nu bereda förslaget innan Sveriges nationella plan lämnas till EU-kommissionen senast den 1 september 2026.
Från näringslivshåll riktas kritik mot delar av förslaget. Magnus Berg, näringspolitisk chef vid Skogsindustrierna, anser att myndigheterna i vissa delar går längre än regeringens uppdrag och inte fullt ut använder de flexibiliteter som finns i lagstiftningen. Enligt Magnus Berg riskerar förslagen att medföra stora statsfinansiella och samhällsekonomiska kostnader, bland annat genom minskade produktionsvärden, skatteintäkter och sysselsättning inom skogsbruk, industri, byggande och energiförsörjning. Han framhåller att regeringen bör säkerställa en implementering som balanserar flera samhällsintressen och värnar konkurrenskraften.
Även Världsnaturfonden WWF ser både styrkor och brister i förslaget. Gustaf Lind, generalsekreterare vid Världsnaturfonden WWF, beskriver planen som betydelsefull för svensk naturvårdspolitik under lång tid framöver. Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy vid Världsnaturfonden WWF, välkomnar flera åtgärder men menar att planen inte fullt ut når lagens krav, bland annat när det gäller hur stora arealer som behöver restaureras utifrån ekologiska behov. Peter Roberntz, skogsexpert på Världsnaturfonden WWF, anser att bristande fokus på restaurering av hårt brukade skogslandskap och på lagens så kallade icke-försämringskrav riskerar att strida mot förordningen.
EU:s naturrestaureringslag trädde i kraft 2024 och innehåller bindande och tidsatta mål för medlemsländerna. Länderna ska ta fram nationella planer som beskriver vilka åtgärder som ska genomföras, hur stora arealer som ska restaureras samt vilka kostnader och socioekonomiska effekter som väntas. Beslut om medlemsländernas planer ska fattas senast i september 2027.
