Forskning: Så klarar vi oss utan importerat sojafoder

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur produktion av protein inom EU kan genomföras, utan importerat sojafoder. Problemet med den importerade sojan, är att den leder till avskogning, främst i Latinamerika.

– När det gäller soja är det framförallt i Amazonas ökad produktion leder till avskogning av nya områden. För att minska trycket på att avskoga mer mark är det viktigt att vi använder den begränsade åkermarken på bästa sätt, säger Johan Karlsson, doktorand vid Institutionen för energi och teknik och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln om studien.

Johan Karlsson förklarar att ett av de viktigaste stegen mot en hållbar livsmedelsproduktion är att undvika ytterligare avskogning. Det sparar biologisk mångfald och hindrar kolet i skogarna från att bli koldioxid.

Importerat sojafoder blir mat

Ett sätt att klara det, är att se till att grödor som är lämpliga som mat inte används för att utfodra djur som sedan i sin tur blir föda åt människor.

– Soja är kanske det tydligaste exemplet. En intressant och lite skrämmande iakttagelse vi gjorde när vi arbetade med den här studien är att det går åt mer soja för att producera ett genomsnittligt kilo gris- eller fågelkött i EU än vad som finns i exempelvis ett kilo sojafärs, säger Johan Karlsson.

För nötkreatur som även äter gräs, blir balansen något bättre. Därför är forskarnas slutsats att det första är att utesluta fläsk och fågelkött från dieten. Om människor äter sojan direkt, räcker det med en sjättedel av det som behövs för foder.

– Sojan i sig är inte en ohållbar gröda. Tvärtom är soja en gröda som kan avkasta stora mängder protein och fett. Det är den stora omfattningen på odlingen och hur odlingen sker som är det stora problemet, säger Johan Karlsson.

Räknar med åkermarken

Resultaten kommer från studier av olika scenarier som utgår från modeller av produktionen av kött inom EU.

– Vi har knutit ihop åkermarken som krävs för att odla foder med djurens foderbehov i form av olika näringsämnen och slutligen de näringsämnen som blir tillgängliga för humankonsumtion i form av kött mjölk och ägg. Utifrån den modellen har vi sen optimerat användningen av det foder som finns tillgängligt inom EU om importerat sojafoder exkluderas. Då kan vi se vilka typer av djur som kan ge mest protein tillgängligt för humankonsumtion utifrån det tillgängliga fodret, förklarar Johan Karlsson.

Det liknar en omfattande livscykelanalys, men tar med fler faktorer. Livscykelanalyser missar ofta begränsningar i systemen, som tillgången till åkermark till exempel.

Biobränslet

Den här studien har också med effekter av annat slag, som att produktion av sojafoder också ger produktion av sojaolja.  Den riskerar att bli ersatt av palmolja vid matlagning och produktion av biobränsle.

– Vilket scenario som kan anses vara bäst beror mycket på hur framtiden ser ut. Om vi till exempel fortsätter att förlita oss på vegetabiliska oljor för att fasa ut fossila bränslen är det troligt att ett scenario med ökad produktion av rapsolja inom EU är att föredra. Men om vi istället använder andra energikällor för den gröna omställningen är det sannolikt smartast att odla mer proteingrödor för humankonsumtion inom EU, säger Johan Karlsson.

Artikeln har publicerats i Nature Food med titeln Halting European Union soybean feed imports favours ruminants over pigs and poultry.