Så bidrar forskningen till hållbar utveckling

Stort grattis till utmärkelsen!

– Tack så mycket. Det är ett erkännande av allt det arbete jag lagt ned genom åren och en sporre för att gå vidare med forskning på samma spår.

Hur kommer det sig att du valde att studera det vetenskapliga intresset för hållbarhet?

– Jag har en bakgrund inom geografi och under min karriär alltid känt mig kopplad till hållbarhetsrelaterade frågor. När jag inledde arbetet med min doktorsexamen blev jag allt mer intresserad av att analysera universitet och högskolor och deras ansträngningar för att nå de globala utvecklingsmålen.

Hur stort är intresset för hållbarhet på lärosätena?

– Det är helt klart ett växande intresse bland forskare inom många olika ämnesområden. Allt fler pratar om och är medvetna om hållbarhetsmålen och allt fler vetenskapliga artiklar publiceras nu årligen om hållbar utveckling.

Vad betyder det att hållbarhet får ett så stort genomslag?

– Eftersom universitet och högskolor har en central roll för att driva utvecklingen framåt är det viktigt att förstå hur de bidrar till hållbarhetsarbetet. Men jag tittade inte bara på den forskning som görs, utan försökte också få en så bred bild som möjligt av lärosätenas arbete med hållbarhet. Det handlar till exempel om hur de arbetar med hållbarhetsplaner, deltar i hållbarhetsrankningar, tar upp hållbarhet i sina strategiska planer och om de bidrar mer än andra organisationer i hållbarhetsarbetet.

Vilken är den viktigaste slutsatsen i din studie?

– Sammanfattningsvis visar den vikten av att identifiera hållbarhetsstrategier och att införa hållbar utveckling i alla aktiviteter inom högre utbildning – i allt från forskning till läroplaner.

Du har också utvecklat ett verktyg för att kunna klassificera den vetenskapliga produktionen med utgångspunkt från de globala utvecklingsmålen. Vad innebär det?

– Den metod jag använt bygger på att jag analyserat totalt 97 876 vetenskapliga artiklar och andra dokument för perioden 2008 – 2017 som innehållit uttryck som ”Millennium Development Goal” och ”Sustainable Development Goal”. Dessutom har jag undersökt förekomsten av relevanta nyckelord från de globala utvecklingsmålen, inklusive delmål. Det har utmynnat i ett verktyg som nu finns tillgängligt i öppen källkod. Verktyget kan användas av alla, för att klassificera olika texter och publikationer utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Några svenska lärosäten som håller sig väl framme?

– Ett av de mest produktiva lärosätena inom hållbarhetsforskning är Sveriges Lantbruksuniversitet med en 11:e plats i rankningen. Men även KTH, Lunds universitet och Stockholms universitet ligger långt fram med ett stort inslag av hållbarhet i sitt arbete.