Så blev Max världens första klimatpositiva företag

– När styrelsen tagit beslutet att satsa klimatpositivt var jag tvungen att lämna rummet och låsa in mig på toaletten och gråta i kanske tio minuter. Jag tänkte: Det här kanske blir det största jag gör i mitt yrkesliv, säger han.

Styrelsebeslutet innebar att Max Burgers skulle bli världens första klimatpositiva företag, alltså ett företag som arbetar aktivt för att minimera sina klimatutsläpp och klimatkompenserar 110 procent.

Ledde till kritik

Det var ett stort beslut, och ett beslut som kom att leda till diskussion och viss kritik i medierna.

– Visst har det hänt att jag har cyklat hem och tänkt att det där med klimatpositivt, är det genialiskt eller bara dumdristigt? Det får framtiden utvisa. Vi försöker se till att det lyckas, och om vi lyckas har vi gjort något stort, något att vara stolta över.

Kaj Török kom till Max 2016, efter att ha arbetat som rådgivare åt företaget i tio år.

– I vår klimatanalys 2008 såg vi att nötkött är en klimatvärsting. Vi insåg att Max var en del av problemet, säger han.

Experimenterade med gröna burgare

Restaurangkedjan blev känd för sina innovativa, gröna burgare. Falafelburgaren var först ut, den blev ingen succé och fick läggas ned. Men det familjeägda företaget gav inte upp. Nya gröna koncept lanserades allt eftersom, alla framtagna i köket i det bunkerliknande betongkomplexet Garnisonen på Östermalm i Stockholm. Kaj Török ser sig om och konstaterat att här har det provsmakats många burgare och diskuterats allt från smak till konsistens och färg.

Företaget jobbade inte bara med själva maten. Hela kedjan från lantbrukaren till den färdiga maten analyserades på djupet för att se vilka klimatutsläppen var. 2008 infördes information om klimatavtrycket på menyerna, och Max började klimatkompenserat genom trädplantering. Därefter följde arbetet med att bli klimatneutrala enligt Iso 14 021. Kaj Török var med på hela resan. Men 2015 förändrades spelplanen.

– I och med Parisavtalet och IPCC-rapporten stod det klart att man inte kan nå de globala klimatmålen bara genom att minska utsläppen. Mänskligheten måste också börja tömma atmosfären på en del av den koldioxid vi redan släppt ut, säger han.

Koldioxidinfångning och -lagring är alltså en nödvändighet. Att vara klimatneutral, som företaget jobbat så hårt för att bli, dög inte som slutmål.

Koldioxidinfångning nödvändigt

När Kaj Török berättar om Parisavtalet sker det inte i källargången, utan på Max restaurang på Södermalm i Stockholm. Eller rättare sagt, vi sitter i parken utanför, för brandlarmet har gått igång och en brandbil har svängt in framför restaurangen. Intresset bland kunderna är begränsat. Ingen rusar ut, kanske beroende på värmen. Det är dagen före midsommarafton och 27 grader varmt i skuggan.

Kaj Török tar upp en svartvit utskrift ur väskan, pappret innehåller inga slogans om att rädda världen utan fyra ganska lika diagram hämtade från IPCC-rapporten. ”Karaktäristika för fyra illustrativa exempel på modellerade utvecklingsvägar” står det överst.

De fyra diagrammen visar att negativa utsläpp (koldioxidinfångning) är nödvändiga för att klara 1,5-gradersmålet. I det scenario som Kaj Török bedömer som mest troligt är omfattningen stor: närmare hälften av det som vi beräknas släppa ut under nästa år måste fångas in i framtiden, varje år.

Om det här är det som världen behöver göra efter år 2050, så varför inte börja på en gång?

– Om det här är det som världen behöver göra efter år 2050, så varför inte börja på en gång, om man har möjlighet? Varför skulle inte städer, företag och individer kunna gå före redan nu? Det skulle underlätta för oss att nå målet, säger han.

Men hur ska det gå till? Är det ens möjligt?

– Teknikerna för negativa utsläpp är många, men många är ren science fiction. Vi måste rikta investeringarna dit redan nu eftersom det kan hända att vi behöver ha flera årtionden på oss för att få dem att fungera, konstaterar Kaj Török.

Sänka koldioxidhalten

Han är ändå helt övertygad om att det är praktiskt möjligt, inte bara att hejda klimatförändringarna utan också att sänka koldioxidhalten i atmosfären.

– Om alla idag kända metoder används skulle vi kunna nå väldigt höga nivåer av negativa utsläpp. Det är absolut möjligt att åstadkomma, det är ingen omöjlig dröm.

– Det är orimligt att inte vilja backa mot 350 ppm. Och om det är möjligt för ett företag som Max redan nu så är det möjligt för många fler i framtiden.

Kompenserar sedan 2008

Biokol är en teknik han tror mycket på. Max deltar i ett försök i Skåne, där man undersöker hur mycket kol som kan lagras i marken. Trädplantering är i dagsläget den enda certifierade metoden, och det har Max ägnat sig åt sedan 2008 i projekt certifierade enligt Plan Vivo. Solceller i Indien skulle kunna gå, det är troligen additivt, menar Kaj Török, men solceller i Sverige är det ingen mening med att finansiera.

– Det är ju lönsamt och hade hänt ändå.

Det var på våren 2018 som styrelsen klubbade att Max skulle bli klimatpositivt. I juni samma år var det klappat och klart. Max var världens första klimatpositiva företag.

– Idén kom i ett samtal på Max. H&M hade sagt att de skulle bli klimatpositiva 2040 och jag tyckte att man lika gärna kunde bli det nu. Just att ta sig bortom nollan och göra något bättre kändes väldigt attraktivt. Vi är konkreta på Max och gillar sådana grejor, säger Kaj Török.

50-årspresent

En bidragande faktor var att företaget fyllde 50 år och ville fira.

– Då vore det bra att hjälpa till att återställa lite av allt vi varit med och ställt till.

Projektet var redan förberett. Klimatanalysen hade breddats till att även omfatta resor till och från restaurangerna, med mera. Nu höjdes klimatkompensationen till 110 procent. Samtidigt lanserades sajten clipop.org, där världens alla klimatpositiva företag listas.

Listan är ännu inte särskilt lång. Förutom Max Burgers finns Mevo, ett företag på Nya Zeeland, och GodEl där, sedan är det slut. Alla arbetar enligt Iso 14 021 och klimatkompenserar 110 procent eller mer. Det är så nära en internationell standard för klimatpositiv som man kan komma, än så länge. Samtidigt arbetar Kaj Török för att skärpa reglerna. Framför allt är det viktigt att företagen åtar sig att arbeta med ständiga utsläppsminskningar och att målsättningarna där är höga.

– Företag som inte jobbar för att minska utsläppen ska inte kunna vara klimatpositiva. Nu är det upp till oss att se till att det blir så. Jag hoppas att vi har en global standard inom några år.

Höga krav på minskning

Just minskningen är den svåra biten.

– Det är svårare att minska än att kompensera. Kompensation kan du köpa. Minskat klimatavtryck hänger på annat – som vad gästerna tycker om våra gröna burgare, tycker de att de är godare? Eller hur våra leverantörer förändrar sig. Ibland är det svårt att ställa krav, säger Kaj Török.

Han menar att individerna har störst möjlighet att påverka situationen.

– En avgörande skillnad mellan politiker, medborgare och företag är att medborgarna kan göra så mycket mer utan att bli av med sitt levebröd. Därför är det så viktigt för oss på företagssidan att ge dem något vettigt att välja på i sin roll som konsumenter.

Fler gröna burgare ett av målen

För Max del är målet att varannan måltid ska vara något annat än rött kött år 2022. 2015 var siffran 14 procent. 2019 ser den ut att bli 40 procent. Största ökningen står de lakto-ovo-vegetariska och helt vegetariska burgarna för. Den delen av affären har ökat från 2 till 20 procent av omsättningen. Planen är att sänka klimatavtrycket med 30 procent på sju år.

Hur är ekonomin i att vara klimatpositiv?

– Klimatkompensationen är den stora delen av kostnaden. Totalt kostar det en kvarts procent av vår omsättning, en väldigt låg kostnad. Om vi räknar med att det höjer vår omsättning med en procent så är det en jättegod affär, säger Kaj Török.

Målet är att få fler företag att bli klimatpositiva.

Han förklarar att satsningen inte har något ekonomiskt mål. Målsättningen är en helt annan:

– Målet är att få fler företag att bli klimatpositiva. Det är ett av de viktigaste målen. Just nu finns det tre klimatpositiva företag i världen. Vi vill skapa en revolution med klimatpositiva produkter. Om några år när du kunna vakna i en klimatpositiv säng, borsta håret med en klimatpositiv borste och bli en klimathjälte redan före frukost, säger Kaj Török.

Fälldes av Reklamombudsmannen

Dit är det onekligen en bit kvar. Och i början av året fälldes ett uttalande i en av företagets reklamfilmer av Reklamombudsmannen.

– I filmen sade vi att varje tugga hjälper till att förbättra jordens klimat. Jag tycker inte att det är fel men jag förstår att det kan missuppfattas. Reklamombudsmannen tycket att vi inte lyfte fram tillräckligt mycket bevis för att det var som vi påstod i filmen, så vi har slutat att använda den meningen. Så är det, vi lär oss och går vidare.

Han poängterar att det inte var ordet klimatpositiv som fälldes.

”Måste göra något”

Men inte bara Reklamombudsmannen reagerade. Kring begreppet klimatpositiv uppstod en diskussion. Kritiken handlade bland annat om risken att konsumenter tror att det är bättre för klimatet att köpa en produkt än att avstå, och forskare ifrågasatte metoden med trädplantering som kompensation för utsläpp.

– Vi visste att det inte skulle bli en promenadseger. Visst hade vi kunnat vänta att göra något tills ingen hade några åsikter. Men det är så otroligt bråttom att vi måste göra något om vi ska ha en chans att nå det globala klimatmålet. Att vänta, det är inte där Max vill vara.

– Dessutom har det varit viktigt att rensa upp i myterna kring klimatkompensation eftersom vi inte kan klara klimatfrågan utan att binda koldioxid från atmosfären.

Det är enklare att slippa kritik om man inte gör något nytt, konstaterar han.

– Vi har lyckats skapa något riktigt bra men inte lyckats hela vägen med kommunikationen. Jag tror ändå att folk kommer att förstå det här inom två år.

Inget externt tryck bakom beslutet

Med några arga måsar skriande över våra huvuden tar vi varsin växtbaserad burgare till lunch. 0,3 kg CO2 per portion, enligt menyn. Jag undrar om det är en slump att det är just ett hamburgerföretag som går i bräschen. Burgaren har ju blivit något av en symbol för klimatkrisen.

– Det finns ett samband, att när kunskapen ökar kring en bransch då får den anledning att skärpa sig. Men vi har inte sett att folk slutar äta burgare. Det är inget externt tryck som har fått oss att göra det här. Det kommer från oss själva.