Marknad för svensk kolinlagring kan öppna 2020

Klimat Att klimatkompensera inom Sveriges gränser kan snart bli möjligt. I ett Vinnovaprojekt har förutsättningarna undersökts och grundstrukturen är på plats. ”Vårt mål är kol i backen” säger Lova Brodin, initiativtagare till projektet som ska skapa en marknadsplats för svensk kolinlagring.

Marknad för svensk kolinlagring kan öppna 2020
Lova Brodin. Foto: Daniel Börjesson

Klimatkompensation brukar handla om trädplantering eller energiprojekt i andra delar av världen. Men nu är en plattform för kolinlagring i svensk jordbruksmark på väg att bli verklighet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Målet är att lansera första versionen av plattformen under 2020. På plattformen ska det gå att köpa kolinlagring, se vilka gårdar som lagrar in kol, och följa utvecklingen med innovationen, säger Lova Brodin till Miljö & Utveckling.

Enkel grundidé men komplex frågeställning

Innovationen som Lova Brodin talar om är själva systemet bakom marknadsplatsen.

– Grundidén är enkel: att designa ett system för att koppla ihop olika aktörer med det gemensamma målet att minska koldioxid i atmosfären, och skapa en plattform för att genomföra kolinlagrande transaktioner utifrån evidensbaserade metoder för att binda kol i jordbruksmark.

– Syftet med är att skapa en win-win-lösning, som bidrar till att hejda den globala uppvärmningen, öka bördighet och mullhalt, skapa ekosystemtjänster, öka skördar och lönsamhet i svenskt jordbruk, samt erbjuda en möjlighet att investera i kolinlagring lokalt.

Globalt sett har kolinlagring i jordbruksmark en möjlighet att stabilisera hela klimatet.

Men ju mer hon och kollegorna på företaget Miljömatematik vridit och vänt på frågeställningen, desto mer komplext har det visat sig vara. Nu gäller det att lyckas förenkla det hela så att det blir praktiskt genomförbart.

– Vi håller på att utforska de olika aktörernas perspektiv på hur plattformen ska designas för att bli användbar, effektiv och forskningsförankrad.

Kolinlagring – inte klimatkompensation

Lova Brodin är noga med att det handlar om kolinlagring, inte klimatkompensation. De studier som gjorts i projektet pekar på flera möjliga lösningar, till exempel biokol, mellangrödor och perenna växter i odlingssystemet. Biokolet är lätt att mäta och har flera andra fördelar, medan perenna växter har stor potential men är svårare att verifiera och mäta, enligt Lova Brodin. Hon fick idén tillsammans med några kollegor när de såg hur jorden blåste bort vid en bilfärd genom Skåne en torr vårdag.

– Vi började prata om att det borde gå att konstruera ett skattesystem där jordbrukare får direkt betalt för jordförbättring genom att lagra in kol i marken, och började fila på ett sådant system, säger hon.

Kunde inte vänta

Men efter ett tag insåg de att det skulle ta alltför lång tid att vänta på skattesystemet. Det framstod också som allt mer orimligt för gruppen att svenska klimatutsläpp skulle tas omhand genom åtgärder i andra delar av världen, eller genom dyra lösningar där koldioxid pumpas ner i berggrunden.

– Ska vi ha minsta lilla chans att lösa det här får vi designa ett system som skapar ekonomisk möjlighet för jordbrukare att lagra in kol i svensk jordbruksmark, där den gör nytta, säger Lova Brodin.

Hur stor är potentialen, enligt din bedömning?

– Det finns en enorm potential. Globalt sett har kolinlagring i jordbruksmark en möjlighet att stabilisera hela klimatet. För Sveriges del behövs mer forskning på exakt inlagringspotential, men min bedömning är att det finns goda möjligheter att på sikt lagra in tillräcklig med kol i svensk jordbruksmark för att motsvara hela landets koldioxidutsläpp.

Vad kommer svensk klimatkompensation att kosta?

– Priset är en riktigt intressant fråga. Vi håller på att ta fram en prismodell kopplad till verkliga samhällskostnader för klimatutsläpp och inlagringskostnader för kol i jordbruksmark. Siffrorna som figurerar idag rör sig allt mellan några tior till 8 000 kronor per ton koldioxid. Vi kommer att ligga betydligt högre än de flesta klimatkompensationer som jobbar med till exempel trädplantering i Afrika.

– Jag kan inte säga någon exakt siffra ännu, men det rör sig snarare om tusentals kronor är tior per ton koldioxid. Men vi tror att vår marknad är beredd att betala det verkliga priset eftersom vi har för avsikt att erbjuda transparens, trovärdighet och kolinlagring på hemmaplan, säger Lova Brodin.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.