Analys: Klimaträttegångar – ett växande fenomen

JURIDIK En historisk dom i Nederländerna slog fast att staten har en juridisk skyldighet att höja sina klimatambitioner. Målet ska nu prövas av Högsta domstolen, samtidigt som fler liknande mål pågår världen över. Fanny Vesterberg, jurist och redaktör på JP Infonet, analyserar målet. JP Miljönet levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt, med dokument från samtliga rättskällor, guider och expertanalyser.

Analys: Klimaträttegångar – ett växande fenomen
Deltawerke, en del av den vall som skyddar Nederländerna mot översvämning. Foto: StockAdobe
Fanny Vesterberg.

Den nederländska miljöorganisationen Urgenda Foundation väckte talan tillsammans med omkring 900 andra mot den nederländska regeringen år 2015. Syftet var att tvinga staten att vidta ytterligare klimatåtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Urgenda presenterade klimatvetenskaplig fakta som stöd för sina argument.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

FAKTA

Miljö & Utveckling i samarbete med JP Infonet

JP Infonet är ett familjeägt företag som levererar juridiska informationstjänster. Genom JP Miljönet bevakas miljöområdet. Tjänsten omfattar bland annat dokument från samtliga rättskällor samt guider och expertanalyser. Miljö & Utveckling samarbetar med JP Infonet om bevakning och analys av aktuella domar och förändringar i lagstiftningen, med mera.

Domen blev historisk då den nederländska domstolen konstaterade att regeringen var skyldig att höja sina klimatambitioner för att minska landets utsläpp med 25 procent till slutet av år 2020 (jämför med 1990 års utsläppsnivåer). Domskälen grundades framför allt på statens skyldighet att skydda sina medborgares rätt till liv och familjeliv. Rättigheterna stadgas i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR).

Den nederländska staten överklagade domen ända upp till Högsta domstolen i Nederländerna, som väntas komma med en slutlig dom i december 2019.

Klimaträttegångar – vem, vad, hur?

Begreppet klimaträttegång är brett och komplext. Ofta är det miljöorganisationer som väcker talan, men det kan även vara andra fysiska eller juridiska personer. Det kan avse:

• Stämningar mot regeringar och myndigheter

• Stämningar mot företag och privatpersoner.

Syftet med stämningarna varierar, men gemensamt kan i det här sammanhanget sägas vara målet att bekämpa klimatförändringar. Det kan handla om:

• Minskning av utsläpp av växthusgaser

• Tillgång till miljöinformation

• Tillstånd och miljöbedömningar

• Mänskliga rättigheter

• Miljöskydd och biodiversitet.

Målet med att bekämpa klimatförändringar utesluter rättsprocesser där utgången endast påverkar enskilda individer. Allmänintresset, som ofta ligger till grund för klimaträttegångar, medför att domen får generella rättsverkningar, exempelvis genom lagändringar.

Allmänintresse och individens intresse

Detta kan illustreras med ett exempel. Om du störs av att din granne röker på balkongen – berör din klagan bara dig eller även andra grannar? Om du är den enda som påverkas kanske du helt enkelt får stå ut med det, men om röken även påverkar andra kan hyresvärden behöva vidta åtgärder. Hyresvärden kan antingen vidta åtgärder som riktar sig endast mot grannen som röker eller generella åtgärder som tillämpas på alla nuvarande och framtida hyresgäster.

På samma sätt som hyresvärdens generella åtgärder mot rökning kan få större effekt än åtgärder mot enstaka rökare, kan klimaträttegångar som riktar sig mot myndigheter få större effekt än de som riktar sig mot enstaka företag. Myndigheternas eventuella skyldighet att agera måste dock grunda sig på att de befintliga klimatåtgärderna strider mot andra rättsliga normer eller andra åtaganden som innebär att myndigheterna har en skyldighet att agera. Det kan handla om miljörättsliga normer, konstitutionella normer eller mänskliga rättigheter.

Konflikt mellan lagstiftare och rättsväsende

I det sammanhanget aktualiserar klimaträttegångar den konflikt som kan uppstå mellan lagstiftaren och rättsväsendet, närmare bestämt i vilken utsträckning domstolen kan ”tvinga fram” lagstiftning. I Urgenda-målet försvarar sig staten med att domstolen inte har rätt att lägga sig i de politiska beslut som ligger till grund för klimatlagstiftningen. Från domstolens perspektiv blir dock det rättsliga skyddet i förhållande till grundläggande rättigheter en sak för rättsväsendet, även om det skulle kunna få konsekvenser i lagstiftningshänseende.

Urgenda-målet syftar till att förmå staten att agera för att minska utsläppen av växthusgaser med mänskliga rättigheter som argument. Stämningar mot företag kan å andra sidan handla om att förmå någon att upphöra att göra något, för att till exempel förbjuda viss verksamhet. Stämningar mot myndigheter har dock ökat under de senaste åren – kanske har de inspirerats av Urgenda-målet?

Urgenda-målets betydelse

I ett förslag till dom uppmanas Högsta domstolen i Nederländerna att fastställa statens skyldighet att höja sina klimatambitioner. En sådan utgång skulle kunna leda till en ”snöbollseffekt” världen över.

Uppmärksammade klimaträttegångar som pågår just nu är bland annat Greenpeace mot norska staten, angående oljeborrning i Arktis, och Juliana mot USA, angående växthusgaskoncentrationers hot mot grundläggande rättigheter. All information om pågående klimaträttegångar världen över finns även samlad i databasen Climate Case Chart. Databasen har tagits fram med hjälp av juridiska fakulteten vid Columbia University i USA.

Mänskliga rättigheter väger tyngre

Bevissvårigheterna är uppenbara när det måste finnas ett orsakssamband mellan myndigheters agerande och den eventuella skada som individen lider. Mänskliga rättigheter som argument verkar dock ha större framgång för att påvisa en skyldighet för stater att agera jämfört med argument som grundar sig på miljörättsliga normer. Eftersom EKMR är bindande för närmare 50 länder, kan den nederländska domstolens tolkning i Urgenda-målet leda till att fler använder liknande argument i klimaträttegångar mot andra stater.

Avslutningsvis kan alltså konstateras att ett avgörande till statens nackdel i Urgenda‑målet skulle kunna bana väg för fler klimaträttegångar med detta rättighetsperspektiv – med fokus på att rädda oss själva snarare än att rädda miljön.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.