Klimatkompensation i praktiken

KLIMATKOMPENSATION Plantera träd i Afrika – hur ska det kunna väga upp för min eller företagets utsläpp? Miljö & Utveckling har träffat Vi-skogsbonden Prisca Mayende och Jenny Nilsson, Nordenchef på Vi-skogen. De förklarar hur trädplantering som klimatkompensation fungerar i praktiken.

Klimatkompensation i praktiken
Jenny Nilsson, Vi-skogen, och Prisca Mayende, kenyansk lantbrukare. Foto: Ingar Lindholm

Klimatkompensation kan göras på många sätt, och det finns flera olika standarder för metod och beräkning. Vi-skogen arbetar med två av de stora verifieringssorganen, Plan Vivo och Verified Carbon Standard (VCS).

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Verified Carbon Standard är en av de största standarderna på marknaden, säger Jenny Nilsson, ansvarig för klimatkompensation på Vi-skogen.

Oberoende verifikation av klimatkompensationen

VCS styr både administration och hur resultaten kontrolleras, men också vilka metoder som används och hur resultatet beräknas.

– Till exempel har vi oberoende verifikation, det vill säga Vi-skogen åker inte själva ut och kontrollerar på plats. Vi har en oberoende konsult som åker ut och kontrollerar att bönderna och vår personal gjort som de ska, och att vi har alla koldioxidekvivalenter, säger Jenny Nilsson.

I praktiken fungerar det så att bönderna rapporterar in vilka metoder de använt och hur många träd de planterat via ett kodsystem över sms. Koden beskriver hur stor yta åtgärden gäller, vad som gjorts, och så vidare. För att minimera risken för fel skrivs den in både fram- och baklänges. Koden går in i ett system som räknar ut hur mycket koldioxid som bundits.

Inte bara trädplantering

Koldioxidekvivalenterna beräknas med Roth-C, Rothamsted Carbon Model, och godkända metodiker för Clean Development Mechanism Afforestation and Reforestation (CDM A/R).

Bland metoderna som används finns den välkända trädplanteringen, men också andra jordbruksmetoder som kompostering och täckodling. Totalt används fem metoder, som inte bara binder koldioxid utan även gör jorden bördigare, ökar den biologiska mångfalden och hjälper till att spara på bevattningen.

– Det som är unikt med det här projektet är att bönderna lagrar CO2e både i träd och i marken, säger Jenny Nilsson.

Hade svårt att få mat på bordet

Prisca Mayende är bonde och bonderepresentant från Kenya. Hon driver ett jordbruk på 3,8 hektar som försöjer nio personer och även genererar ett överskott som hon delvis skänker bort. Med kenyanska mått mätt är gården stor. Många bönder har bara en hektar till sitt förfogande.

– Vi-skogen kom 2009. Före dess hade jag fått utbildning av staten, men ingen uppföljning. Vi-skogen var mer praktiska, gick ut på gården, visade och förklarade, säger hon.

Då hade hon svårt att få mat på bordet till familjen. Idag är läget ett helt annat.

– Nu arbetar vi med agroforestry, växtskydd, terrassering av marken, kompostering, gödsling och regnvatteninsamling, bland annat, säger hon.

Delar inte ut plantor

Resultatet är att hon nu har uppnått det som kallas tryggad livsmedelsförsörjning, på engelska food-security. Det innebär bland annat alltså en trygghet i att kunna ha mat på bordet inte bara idag utan även framöver.

Vi-skogen delar inte ut plantor, utan lär istället bönderna att samla in frön och dra upp dem.

– När Vi-skogen kom visade de hur man gör en såbädd och hur man samlar in frön. Och jag trodde på framgång, jag visste att jag måste lyckas. Nu har jag planterat 4 680 träd från frön på min gård, säger Prisca Mayende.

Bra vissa träd räknas som kompensation

Alla träd räknas inte in i klimatkompensationsprojektet. En del träd är snabbväxande och odlas för att ge bränsle och djurfoder.

– Nu är träden stora och det är bra, för när jag blir äldre kommer jag inte att orka gräva. Då hjälper träden mig med försörjningen. Enligt Vi-skogen så ska vi vara självförsörjande på gården och inte gå utanför den egna marken för att till exempel hämta bränsle, säger Prisca Mayende.

Det låter svårt?

– Innan var det svårt, men nu går det!

Vilken är din syn på klimatförändringarna?

– Klimatförändringarna är verkligen här. Men vi kan göra något åt det. Vi behöver plantera fler träd, och vi som bönder har sett effekten av att plantera träd. Men träden måste planteras i hela världen. Du kan inte slåss mot klimatförändringarna ensam utan vi måste samarbeta, säger Prisca Mayende.

Man skulle kunna åstadkomma jättemycket.

Jenny Nilsson, Vi-skogen, tror också att man kan komma långt med trädplanteringsprojekt när det sker på ett hållbart sätt.

– Jag tror att man skulle kunna åstadkomma jättemycket. Genom att ställa om till hållbara jordbruksmetoder får vi många fördelar, som anpassning till klimatförändringar, ökad biologisk mångfald, mindre utsläpp och större skördar, säger hon.

– Även om vi slutade att släppa ut idag skulle vi fortfarande behöva göra något åt det som släppts ut tidigare. Trädplantering är en effektiv metod.

Till 2030 har Vi-skogen som mål att binda minst en miljon ton koldioxidekvivalenter.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.