Unicef Sverige har granskat 43 svenska storföretag inom sex olika sektorer i granskningsrapporten ”What’s at stake? Children’s Rights in Sweden’s Corporate Sustainability Reporting”. Fler än hälften av företagen har ingen hållbarhetsrapportering som innefattar hur deras verksamhet påverkar barn och barns rättigheter. Enligt Unicef Sverige kan det leda till att företag kränker barns rättigheter och samtidigt missar viktiga affärsmöjligheter.
Experten: Lär dig integrera barnens rättigheter i hållbarhetsredovisningen
Redovisning
En ny rapport från Unicef visar att svenska företag ofta missar barns rättigheter i sin hållbarhetsrapportering. Lulu Li, barnrättsrådgivare för företag på Unicef Sverige, ger råd om hur man inkluderar barnperspektivet i rapporteringen.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Studien visar att 44 procent av de granskade företagen själva identifierar minst en fråga kopplad till barns rättigheter som ”väsentlig”, alltså särskilt viktig för affärsverksamheten, i sin hållbarhetsrapportering. Främst handlar det om hur företagen rapporterar om hur de arbetar för att motverka barnarbete i sina leverantörskedjor. Samtidigt framkommer det i Unicefs granskning att mindre än en av tio granskade företag faktiskt har rutiner för hur fall av barnarbete ska hanteras, hur barn som utsätts kan framföra klagomål eller hur de kan få upprättelse.
Lulu Li är barnrättsrådgivare för hållbarhetsfrågor på Unicef Sverige och har jobbat med rapporten. Hon menar att det är viktigt att barns rättigheter måste få ta plats i rapporteringen för att bli prioriterade.
– Om barns rättigheter och barnperspektivet inte syns i rapporteringen är det svårt att ta hänsyn till det, varken för de själva eller för investerare som sitter och bedömer företag utifrån de här rapporteringarna. Det är ju också lite syftet med den nya hållbarhetsstandarden – att man kanske ska rapportera färre saker, men man ska bli mer träffsäker i vad man bedömer som väsentligt och vilka de olika intressentgrupperna är, säger hon och fortsätter:
– Då är det ett problem när barns rättigheter inte syns i rapporteringen trots att företaget påverkar barn i hög grad. För vi vet att det är svårt att prioritera och ta ansvar för det vi inte ser eller mäter.
Vad är dina tips till företag som vill komma igång med arbetet att integrera barns rättigheter i sitt hållbarhetsarbete och -rapportering?
– Hör av er till en barnrättsorganisation för att få en bättre förståelse för hur de påverkar barn. Det behöver inte nödvändigtvis vara till oss, det finns flera aktörer i Sverige.
Hon berättar att viktiga fokusområden kan beror lite på om man verkar globalt eller lokalt. Hon säger att det även kan finnas ett intresse att integrera barns rättigheter i ens hållbarhetsarbete trots att det inte finns krav på hållbarhetsrapportering.
– Det kan sluta med att man inser att företaget spelar en viktig roll i att ge unga arbetare goda arbetsvillkor och att ge dem en meningsfull sysselsättning. Eller att man borde se över hur man underlättar för arbetande föräldrar eller hur man utformar budskapen i sin marknadsföring för till exempel skönhetsprodukter.
Lulu Lis övergripande råd är tydligt: börja där det gör mest skillnad.
– Om man till exempel marknadsför produkter som barn använder är det bättre att börja där i stället för att för att försöka göra allt på en gång. Jag har jobbat med hållbarhetsfrågor inom näringslivet innan jag började på Unicef, så jag vet hur svårt det kan vara att prioritera. Du har så många målgrupper och ämnen att ta hänsyn till i ditt hållbarhetsarbete. Så man kan också börja med att prata med oss eller någon annan barnrättsorganisation, så kan vi hänvisa dem till konkreta verktyg eller ge vägledning, avslutar hon.


