Guiden ”Renare och trygga kvarter” från Håll Sverige Rent och Sveriges Stadsmissioner punktar upp åtgärder för hur man kan komma till rätta med nedskräpning.
Guide: Så minskar du nedskräpningen – för ökad trygghet
Avfall Nedskräpning påverkar känslan av trygghet i ett område. En ny guide från Sveriges Stadsmissioner och Håll Sverige Rent hjälper kommuner och fastighetsägare att få bukt med nedskräpning – utan att lägga stora summor på skräpplock.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Martin Callmeryd, som är nationell projektledare för initativet Trygga Orten som står bakom guiden, säger att nedskräpning har stor effekt på hur tryggt ett område upplevs. Han påpekar att skadegörelse ofta leder till mer skadegörelse.
– Ett område som är snyggt och fräscht signalerar att här bor det människor som tar hand om sitt område. Då kan man antingen anställa jättemånga som får plocka skräp varje dag, eller så skapar man varaktig förändring i folks beteende, säger han.
Martin Callmeryd säger att det längre perspektivet är viktigt, och att man från början behöver se till att man inte går inte med punktinsatser.
– Vi har jobbat väldigt mycket med det lokala engagemanget, och hittat skolor, andra organsiationer som redan var aktiva i bostadsområdet och som på olika sätt jobbade mot nedskräpning och för ökad trygghet – men kanske inte så synkat som de sedan kunde göra med den här satsningen.
Punkterna i guiden:
Mäta skräpet
Kartlägg hur mycket skräp det är och var det slängs. Det behövs också för att veta vilka åtgärder som behövs och för att mäta effekterna över tid.
Dialog med boende
Samla in åsikter och attityder kring nedskräpning och avfallshantering. Det kan göras på olika sätt – digitala enkäter, fokusgrupper eller intervjuer. Poängen är att förstå varför vissa platser blir skräpiga och andra inte.
Se över kostnaderna
Analysera kostnaderna för nedskräpning. Håll Sverige rent har kostnadsmodeller för avfalls- och nedskräpningshantering som är gratis att använda. I modellen delas kostnaderna för skräp, grovavfall och hushållsavfall, samt i korrekta och felaktiga avfallsflöden upp. Exempelvis räknas kostnaden för att tömma en papperskorg som ett korrekt flöde, medan att städa skräp från marken räknas som ett felaktigt. Genom att få syn på sina kostnader är tanken att utveckla strategier för att minska nedskräpningen och minska kostnaderna. Enligt en pilotstudie som guiden hänvisar till gick merparten av kostnaderna åt att hantera nedskräpning.
Inventera papperskorgar
Se över samtliga papperskorgar och ta reda på vilka som blir fulla snabbt, vilka som aldrig fylls och vilket skick de är i. Flytta korgar som inte används och se fundera över hur ofta de ska tömmas. Felaktigt placerade korgar och korgar som inte töms tillräckligt ofta leder enligt guiden till ökad nedskräpning.
Nudging mot skräp
Med dekaler, fimpomater och andra nudging-åtgärder kan man påverka folk slänga rätt.
Kommunikationskampanjer
Öka medvetenheten generellt om nedskräpning, visa hur problemet ser ut i ett område och visa vad som görs för att motverka nedskräpning.
Skapa incitament
Om boende får något tillbaka – som hyresavdrag eller matcheckar – är de än mer sugna på att hjälpa till mot nedskräpning, enligt guiden. Det kan få fler att delta i skräpplockning och andra evenemang.
Skräpplockarevent
Arrangera events där folk plockar skräp i kombination med fika, tipspromenad eller tävlingar. Tanken är att stärka boendes vilja att ta hand om sina områden.
Samarbeta med skolor
Guiden lyfter förskolor och skolor som bra arenor att genomföra konkreta aktiviteter, utöver att fungera som bra samarbetspartners.
Minska olovlig dumpning i soprummet
Undersök varför boende gör fel. Enligt guiden är vanliga orsaker kunskapsbrist, brist på tillgänglighet, upplevda normer eller motivationsproblem. Utifrån detta kan man ta fram riktade insatser.


