Inga produkter i varukorgen.
Ny forskning: Värmeböljor i hela Europa väntas öka
Klimat
Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12 000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa i dag, enligt en ny studie som publicerats i Nature Communication.
Pixabay
De mycket kalla havstemperaturer som på sistone har mätts upp i centrala Nordatlanten tyder på att Golfströmmens transport av varmt havsytevatten norrut har försvagats betydligt, och den har under de senaste 1 000 åren troligen inte varit lika svag som den är nu.
De flesta av dagens klimatmodeller visar dessutom att den globala uppvärmningen kan leda till en ännu svagare transport av varmt havsytevatten norrut, men dock inte till att Golfströmmen helt stannar av.
Läs mer: SIS får ISO-sekretariat för återvinning av plast
En ny klimathistorisk studie i Nature Communications visar också att Golfströmmen inte behöver kollapsa helt för att vi ska uppleva drastiska konsekvenser.
Studien ger ett perspektiv på hur en försvagad Golfström påverkade klimatet i Europa för 12 000 år sedan. Forskarteamet fokuserade på Yngre Dryas (YD), en drygt tusen år lång kall period på norra halvklotet i slutet av senaste istiden där samtidigt solinstrålningen på sommaren ökade.
Läs mer: Stockholms slott får solpaneler
Det intressanta med YD är att perioden sammanfaller med en varmare period på södra halvklotet. Denna skillnad i norra och södra halvklotets temperaturutveckling berodde på att en kraftig försvagning av Golfströmmen ledde till att mycket av det varma havsytevattnet på väg norrut ”stannade” söder om ekvatorn.
Även om dagens klimat skiljer sig avsevärt från det under YD, så visar de nya modellsimuleringarna på en i flera avseenden ganska oroväckande likhet.
Kraftiga värmeböljor att vänta
Om Golfströmmens transport av varmt havsytevatten försvagas ytterligare, så som det har observerats och även modellerats, kommer bildandet av ett stabilt högtrycksområde vara mycket vanligare och även öka i intensitet. Detta kan i framtiden leda till ännu kraftigare värmeböljor än de som klimatmodellerna hittills har simulerat, säger Frederik Schenk, huvudförfattaren av artikeln och forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Studien utfördes av en internationell grupp forskare med finansiering från Svensk Kärnbränslehantering (SKB).
Läs studien här.
