Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Ny certifiering ger tyngd åt hållbarhetsarbetet

Agenda 2030 En ny certifiering öppnar för företag och organisationer att kunna kommunicera arbetet mot de globala målen på ett mer trovärdigt sätt. Certifieringen kan användas antingen på egen hand eller som komplement till standarder som till exempel Iso 26000.

Ny certifiering ger tyngd åt hållbarhetsarbetet
Certifiering av hållbarhetsarbetet. Foto: StockAdobe

I företag och organisationer runt om i världen pågår ett arbete med att omsätta de globala målen till praktisk handling. För att driva på arbetet har Bureau Veritas danska bolag på eget initiativ introducerat den nya certifieringsordningen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Oberoende tredjepartsgranskning

Ole Overgaard, Bureau Veritas.

De första certifieringarna genomfördes under första halvåret 2020. Sedan dess har flera verksamheter i Danmark, Norge och Sverige genomgått en oberoende tredjepartsgranskning utifrån kraven i FN:s globala mål.

– Intresset har överträffat våra förväntningar, även om aktiviteten mattats under pandemin. Under det här året räknar vi med att antalet certifieringar åtminstone ska kunna tredubblas, säger revisionsledaren Ole Overgaard.

Både privat och offentlig sektor

Certifieringen kan användas av alla typer av företag och organisationer inom både privat och offentlig sektor. Inte bara stora företag med omfattande export och nätverk av underleverantörer i utlandet.

– Allt fler integrerar de globala målen i sina hållbarhetsstrategier. Med certifieringen får de möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på ett trovärdigt sätt och slipper utsättas för kritik för ”grönmålning”, säger han.

Ingen standard och ingen ackreditering

Certifieringsordningen bygger på FN:s globala mål och grundar sig alltså inte på en internationell standard. Det betyder också att den till skillnad från andra Iso-certifieringar inte sker under ackreditering av ett nationellt ackrediteringsorgan som till exempel svenska Swedac eller danska Danac.

Bureau Veritas arbetar visserligen för att så ska ske. Men i dagsläget har det ingen praktisk betydelse när revisorerna utför sin granskning, menar Ole Overgaard.

– De senaste 200 åren har vi arbetat med certifieringar mot både såväl våra egna definierade kravställningar som nationella och internationella standarder. Och vårt angreppssätt är identiskt när vi gör våra bedömningar, oavsett om det sker under ackreditering eller inte, säger han.

Iso 26000

Inom ”Iso-familjen” finns redan flera standarder med koppling till hållbarhet. Ett exempel är Iso 26000 som fastställdes för tio år sedan och som snart kommer i en ny svensk version. Det är dock ingen kravstandard som är certifieringsbar. Däremot kan den kombineras med en så kallad egendeklaration där verksamheten ger svar på frågor om hållbarhet och som sedan kan granskas av ett certifieringsorgan.

Iso 26000 tar upp hela spektret av hållbar utveckling – ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Men enligt Ole Overgaard är dilemmat att den ger organisationer frihet att plocka valda delar som man vill jobba med.

– Det riskerar att leda till målkonflikter. Prioriteringar inom ett visst område av hållbarhet kan leda till negativa konsekvenser inom andra. Vår certifiering driver på organisationerna att arbeta med hållbarhet över hela linjen. Däremot är det inget som hindrar att vår certifiering kombineras med Iso 26000, säger han.

Välbekant struktur

Bureau Veritas certifiering mot de globala målen bygger också på samma grundstruktur – High Level Structure – som numera är gemensam för Iso:s ledningssystemstandarder. Den som redan använder någon av de andra ledningssystemstandarderna som Iso 9001 (kvalitet), 14001 (miljö) eller 45001 (arbetsmiljö) känner alltså igen sig i uppbyggnad och terminologi.

– Men även verksamheter utan tidigare erfarenhet av ledningssystemstandarder kan använda sig av certifieringsordningen, påpekar Ole Overgaard.

Gäller även vissa leverantörskedjor

För certifiering krävs att organisationen gör en bedömning av vilken status de 17 hållbarhetsmålen har i organisationen samt vilka av de 169 delmålen som är relevanta att jobba med. Det gäller både den egna verksamheten och de viktigaste leverantörskedjorna.

Utifrån det bryts målen ned till en strategi och konkreta handlingsplaner för hur målen ska nås. Det innefattar både tydlig ansvarsfördelning och förväntad tidsplan. Strategi och handlingsplaner måste regelbundet övervakas internt för att ingenting ska riskera lämnas åt sidan.

Engagerad ledning krävs

Ole Overgaard betonar ledningens engagemang som en förutsättning för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.

– Ledningens engagemang är helt avgörande. Som ett minimum måste toppledningen till exempel en gång om året göra en utvärdering av hållbarhetsarbetet. Ledningen ska då undersöka om förutsättningarna på något sätt förändrats samt möjligheterna att uppgradera och definiera nya, högre mål för hållbarhetsarbetet, säger han.

Driver hållbarhetsarbetet

En gång om året kommer Bureau Veritas revisorer till företaget för att granska att den handlingsplan som är upprättad överensstämmer med verkligheten. Ole Overgaard ser ett stort värde i den oberoende tredjepartsgranskningen.

– Många talar om hållbarhet. Men vad det innebär i praktiken kan skifta. En certifiering ger större tyngd samtidigt som det hela tiden driver på hållbarhetsarbetet i rätt riktning, sammanfattar han.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.