Trots att det råder matbrist i stora delar av världen slängs stora mängder mat. Matsvinnet uppstår i alla led av livsmedelskedjan – hos producenter, i butiker, restauranger och hushåll. Enbart de svenska privathushållen kastar årligen bort cirka 917 000 ton ätbar mat i onödan, motsvarande cirka 95 kilo per person och år, enligt Naturvårdsverket.
Ny Iso-standard ska minska matsvinnet
Standardisering
Det globala standardiseringsorganet Iso har beslutat att bilda en grupp som ska ta fram en standard för matsvinn. Standarden är tänkt att underlätta och systematisera företagens arbete mot matsvinn utifrån principer som experter från hela världen enats kring.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Sedan tidigare finns en Iso-kommitté som arbetar med standardiseringsfrågor kring livsmedel på global nivå – Iso/TC 34 ”Food products”. Nu har en så kallad ”subcommitte ” (SC) bildats till kommittén som ska arbeta med ”Food Loss and Waste”.
Tre olika delar
Arbetsprogram och tidsplan är ännu inte fastlagt. Men det är möjligt att arbetet utmynnar i tre olika delar – en kravstandard för certifiering av ledningssystem, en guide med ”best practice” samt ett dokument med mätmetoder för att ge en tydlig ram och systematik i verifieringen.

– Tanken är att underlätta arbetet med matsvinn i alla delar av livsmedelskedjan utifrån principer som hela världen enats kring, säger Lorena Olivares, projektledare på Sis.
Svenskt deltagande
I Sverige är det Sis-kommittén ”Livsmedel och foder”, som är involverad projektet och som kommer att följa det internationella arbetet. Flera aktörer, som till exempel Livsmedelsverket, har redan visat intresse för att delta.
– Fler är välkomna att vara med. Vi behöver fler experter som vill följa arbetet och representera Sverige i den internationella Iso-gruppen, förklarar Lorena Olivares.
Påverkar växthuseffekten
Ett motiv till standardisering inom området är givetvis den matbrist som råder i stora delar av världen. Men minskat matsvinn kan också reducera matproduktionens påverkan på till exempel växthuseffekt och markanvändning.
– Det är inte bara aktörerna i matkedjan som har nytta av det här, utan även till exempel de som jobbar med opinionsbildning och vill skapa förändringar på samhällsnivå. En tydlig standard gör att vi alla pratar om samma sak. Då blir det lättare att ta fram lösningar, sammanfattar Lorena Olivares.