Nu tar nya EU-kommissionen form – så kan miljöpolitiken påverkas

Vem som blir ny klimatkommissionär kan få betydelse för den kommande klimat- och miljöpolitiken. Det menar den klimatpolitiska analytikern Magnus Nilsson, som även arbetat med regeringens klimatutredning och har ett förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna i region Stockholm.

– Det är inte helt avgörande, men det är klart att det spelar roll. Den tidigare klimatkommissionären Frans Timmermans var exempelvis väldigt passionerad och engagerad i klimatfrågan. Jag tror inte att klimatlagstiftningen hade fått samma fart med en mer grå person, säger han.

Här är de gröna toppkandidaterna

Favorittippad att ta över ansvaret över klimatet och miljön i kommissionen är just nu Spaniens energi- och miljöminister Teresa Ribera.

– Skvallret går att det blir hon. Hon är väldigt kunnig, har lett ett stort forskningsinstitut i Paris och är en erkänd vetenskapsman inom klimatområdet. Samtidigt är hon en väldigt duktig politiker. Om det blir hon kan hon förflytta unionens position, även om det inte lär bli dramatiskt, säger Magnus Nilsson.

Teresa Ribera är inte den enda som vill ha posten som klimatkommissionär. Även Dan Jørgensen (S), som är Danmarks biståndsminister, har uttryckt önskemål om att axla klimatansvaret. Han har stor erfarenhet från klimat- och miljöpolitik. Bland annat har han deltagit i FN:s klimatförhandlingar och suttit med i parlamentets miljöutskott.

Tjeckiens industri- och handelsminister Jozef Síkela är också en grön spelare, som gjort det tydligt att han vill bli kommissionär med ansvar över energifrågor. En annan är Christophe Hansen från Luxemburg, som vill ta plats som jordbrukskommissionär. Även Wopke Hoekstra från Nederländerna, som gjorde en kort karriär som klimatkommissionär efter Frans Timmermans, är med i spelet. Nu ser det dock ut som om han vill ha en mer ekonomisk inriktning.

Så kan hållbarhetspolitiken formas

Det är mycket som ska till för att kommissionen ska bli klar. Om parlamentet underkänner en kandidat, underkänns alla. Men förhoppningen är att det ska finnas en ny kommission på plats i december. Inom klimatområdet menar Magnus Nilsson samtidigt att den ny EU-kommissionens uppgifter kommer skilja sig mycket från föregående mandatperiod.

– Under den förra mandatperioden klubbade man igenom kolossalt mycket lagstiftning. Nu har medlemsstaterna och myndigheter ett ganska tufft jobb att få allt på plats. De flesta gör därför bedömningen att kommissionen inte kommer att spotta ut sig lika många förslag. Vissa tycker att det är dåligt att tempot bromsas, medan andra tycker att det är bra då fokus läggs på att de beslut som fattas ska fungera, säger Magnus Nilsson.

Vidare säger han att mycket fokus sannolikt kommer att ligga på att få fart på Europas ekonomiska tillväxt.

– För att EU ska kunna driva en tuff klimatpolitik och för att EU ska vara en stark aktör internationellt, behöver man visa att klimatpolitiken inte skadar EU:s ekonomi. Därför lär det pratas mer om ekonomin, och mindre om klimatet, säger han.

3 EU-parlamentariker: Det förväntar vi oss av kommissionen

Moderaten och EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd har nyligen blivit vald som gruppledare i miljöutskottet för EU-parlamentets största partigrupp, EPP. Det blir den andra mandatperioden som hon har den rollen. Hon tycker det är för tidigt att uttala sig om eventuella klimatkommissionärer, men säger att hon har höga förhoppningar på den nya kommissionen. Särskilt när det kommer till att inte leverera nya förslag.

– Under förra mandatperioden gjorde vi hela förändringsarbetet och uppdaterade lagstiftningen. Nu är det väldigt viktigt att hålla i den, så att vi får de utsläppsminskningar som krävs. Vi ser ju att vissa länder har högre ambitionsnivå än andra, så nu är det viktigt att alla levererar.

Vidare säger hon att hon också har höga förhoppningar på kommissionen när det kommer till att inte leverera nya förslag.

– Det är ingen hemlighet att vi är missnöjda med att naturrestaureringslagen gick igenom. Men vi har en demokrati och nu är det vad vi behöver förhålla oss till. Med det sagt är det nu viktigt att kommissionen, inte minst när det kommer till skogen och jordbruket, inte levererar ny lagstiftning som drabbar Sverige, säger hon.

Helene Fritzon (S) sitter också med i EU:s miljöutskott för andra mandatperioden i rad. Hon har likt Jessica Polfjärd höga förhoppningar på EU-kommissionen.

– Jag har fått ett tydligt besked från Ursula von der Leyen om att den nya EU-kommissionen ska fortsätta prioritera den gröna omställningen och mina förväntningar är höga. Vi behöver snabba och effektiva åtgärder för att minska utsläppen, främja förnybar energi och elektrifiering samt skärpa EU:s kemikalielagstiftning, inte minst genom förbud mot den cancerframkallande kemikaliegruppen PFAS. Vi ska inte heller glömma att vi socialdemokrater förväntar oss en jämställd kommission, säger hon.

Karin Karlsbro (L), som också åter tar plats i miljöutskottet, understryker vikten av att den nya EU-kommissionen behöver arbeta för att stoppa Rysslands krig mot Ukraina, men samtidigt hålla uppe tempot i klimat- och miljöarbetet.

– Det måste hålla tempot uppe i linje med vad vetenskapen kräver. Jag hoppas också innerligt att den nya kommissionen tar sig an energifrågan på ett nytt sätt. Europa behöver gemensamma satsningar på kärnkraft, säger hon.

Vad innebär det för EU:s beslut och politik att parlamentet nu har fått mer inflytande från högerpartier?

– Att Ursula von der Leyen blev vald till fem nya år i rollen som kommissionens ordförande var ett stort bakslag för Europaparlamentets ytterkanter. Hon blev omvald med ett ökat stöd för en förnyad grön agenda och fortsatt stärkt stöd till Ukraina. Liberalernas partigrupp Renew Europe kommer även kommande mandatperiod vara en nyckelspelare som tungan på vågen då politiken i Europaparlamentet fortsatt kommer att avgöras i mitten, säger Karin Karlsbro.

Jessica Polfjärd och Karin Karlsbro, tycker det är för tidigt att uttala sig om kommande klimatkommissionär och hur de ser på toppkandidaten Theresa Ribera. Men de båda understryker att de vill se en klimatkommissionär som har en stark grön röst. Även Helene Fritzon tycker att det är för tidigt att uttala sig, men uttrycker sig i positiva ordalag om toppkandidaten.

– Hon brinner för den gröna omställningen och har visat att hon inte räds en utmaning. Det ska bli intressant att se hur hon balanserar de olika viljorna och ambitionerna inom EU, säger Helene Fritzon.

Avgörande beslutet

Oavsett vilka personer som hamnar på vilka poster, ser det ut som att klimat- och miljöpolitiken kommer få en annan skepnad den kommande mandatperioden med mindre nya förslag och mer fokus på implementering.

Men det finns en viktig uppgift kvar runt hörnet – 2040-målet. Nästa år ska ett beslut vara klart.

– Tittar man bakåt, på hela Fit for 55-paketet, så byggde det på att man omvandlade mål till konkreta åtgärder. Det innebär att beslutet för 2040-målet kommer att bli väldigt avgörande. Det är också viktigt då det är kopplat till de klimatplaner, NDC:er, som EU-länderna ska skicka in inom ramen för Parisavtalet. Kommissionen lägger fram förslag, som sedan ska beslutas gemensamt av parlamentet och ministerrådet.

Hur hög ambitionsnivån blir återstår att se. Magnus Nilsson säger att det sannolikt kommer att bli tuffa diskussioner.

– Parlamentets position har gått lite åt höger, men inte förändrats jättemycket efter valet. Däremot har det hänt mycket inom regeringarna, där flera går mer åt ytterhögerkanten. Det innebär att ministerrådet kommer att ta en mer klimatkritisk position. Så kompromisserna mellan parlamentet och ministerrådet lär inte vara lika progressiva som tidigare. Kommissionens roll handlar mycket om att lyssna in de båda sidorna, avslutar han.