Inga produkter i varukorgen.
Minskad kolinlagring hotar klimatmålen – ”Ökar kraven på andra sektorer”
Klimat Skogens förmåga att binda koldioxid minskar kraftigt i Europa – och samma utveckling syns i Sverige. Nu varnar klimatprofessorn Markku Rummukainen för att andra sektorer kan få ta smällen.
Markku Rummukainen. Foto: Johan Persson / Adobe stock.
Skogarna i Europa binder betydligt mindre koldioxid än tidigare – och samma trend syns i Sverige. Det får konsekvenser för både nationell och europeisk klimatpolitik.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt en ny studie publicerad i Nature har skogarnas nettoupptag av koldioxid i Europa minskat med nära en tredjedel under perioden 2020–2022 jämfört med början av 2010-talet. Minskningen tillskrivs flera faktorer, bland annat ökad avverkning, torka, skador och bränder.
– Det här motverkar möjligheterna att nå klimatmålen. Behovet av att bryta trenden ökar, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och tidigare Sveriges representant i IPCC.
Sverige halkar efter EU:s mål
Sverige saknar klimatmål för skogen i den nationella politiken, men är bundet till EU:s gemensamma mål för kolinlagring i mark och skog. Där är gapet redan stort, enligt Markku Rummukainen.
– Det kan leda till att vi får ökade krav på andra områden. De direkta utsläppen är det viktigaste, men ökade kolsänkor är ett viktigt komplement. Om sänkan minskar måste utsläppen från exempelvis industri och transport minska ännu snabbare än enligt målen i dag.
Svag styrning bromsar åtgärder
Han anser att politiken och den praktiska styrningen av skogsbruket inte är tillräckligt utvecklade i dag – varken i Sverige eller på EU-nivå.
– Det handlar om hur skogen brukas och hur den kan bli mer motståndskraftig mot exempelvis torka, stormar och skadegörare, säger han.
Råd till företag och kommuner
Företag och kommuner som klimatkompenserar genom skog bör enligt Markku Rummukainen vara extra noga med två saker: att klimatnyttan är additionell, det vill säga att kolsänkan blir större än vad som ändå skulle ha skett, samt att vid behov kunna kompensera för risken att klimatpåverkan minskar skogens kolupptag över tid.
– Det är viktigt att komma ihåg att kolsänkan inte kan ersätta behovet av att minska utsläppen, säger han.
Fakta
Så stärker du klimatnyttan i skogsbaserade insatser
- Säkerställ additionell effekt: Se till att insatsen ger en klimatnytta utöver vad som ändå skulle ha skett med normal skogsskötsel.
- Bygg in resiliens mot störningar: Ta höjd för risker som stormar, torka och skadedjur – som annars kan minska kolinlagringen snabbt.
- Följ upp långsiktigt: Kräv uppföljning och verifiering över tid för att säkerställa att klimatnyttan består.
- Kombinera med utsläppsminskning: Kom ihåg att skoglig kompensation är ett komplement – inte en ersättning för faktiska utsläppsminskningar.
