Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Så får du minskad klimatpåverkan från tunga maskiner

I praktiken Även tunga maskiner kan minska sin klimatpåverkan. Amanda Borneke, CS Riv & Håltagning, berättar om företagets strategiska arbete för minskade utsläpp. Vissa fordon har sänkt utsläppen med 90 procent.

Så får du minskad klimatpåverkan från tunga maskiner
Amanda Borneke jobbar med att minska klimatpåverkan från tunga maskiner. Foto: CS Riv & Håltagning AB

CS Riv & Håltagning har lyckats sänka utsläppen med 40-90 procent för företagets kompaktlastare och rivningsrobotar och 15 procent för deras grävmaskiner sedan 2018. Enligt Amanda Borneke har varje maskintyp  sin egna omställningsresa och det handlar om olika sänkningar för olika maskintyper, genom val av drivmedel och hydrauloljor.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Hydraulolja knepig fråga

Fakta

Prisad av Trafikverket

För tredje året i rad har Trafikverket delat ut priset  ”Årets miljöinnovatör”, ett pris som handlar om att uppmuntra personer som tänker nytt, brinner för att arbeta med hållbar samhällsutveckling och som gjort något som minskat miljö- och klimatpåverkan.
Årets vinnare är Amanda Borneke, kvalitets- och miljöledare på rivningsföretaget CS Riv & Håltagning i Göteborg.

Hon uppmärksammas bland annat för sitt arbete med att sänka klimatpåverkan från företagets maskinflotta.

Mätningarna som företaget använt i arbetet kommer från olje- och bränsleleverantörer samt maskintillverkare i samråd med Business Region Göteborg och Chalmers.

Vad var svårast i arbetet?

–Att byta hydrauloljor, helt klart. För att förklara komplexiteten i omställningen handlar det om att varje maskintyp har olika kapacitet och maskinens hydraulik ska klara olika temperaturer för olika maskinvarianter. Det betyder att vi inte kunde välja samma hydraulolja till alla maskiner, utan har varit tvungna att testa olika biologiska hydrauloljor beroende på maskintyp, säger Amanda Borneke och fortsätter:

–Parametrar som måste tas hänsyn till för en lyckad konvertering är bland annat oljornas viskositet, temperatur, antal sköljningar samt biologisk nedbrytbarhet och pris. Det är när dessa parametrar inte matchar med den föregående fossila hydrauloljan som där finns risk för maskinhaveri.

Vad blev du själv mest hjälpt av i arbetet?

–Trafikverkets kravlista ”Gemensamma miljökrav för entreprenader 2018” har varit som min bibel. Vi har följt den till punkt och pricka vilket gör att vår maskinflotta är framtidssäkrad till 2026.

Vad är dina råd till andra aktörer i bygg- och anläggningsbranschen som vill göra en liknande resa?

–För det första så börja med en maskin och en åtgärd, ta en maskin i taget och fortsätt sedan med hela flottan. För det andra skapa tydlighet kring vad det är för konverteringar som ska göras och inkludera personalen tidigt. Mitt tredje och sista tips är att läsa mitt blogginlägg ”Omställning till en Fossilfri Maskinflotta”, där finns matig information som kan få dig att börja transformationen av maskinerna.

Hur ser du på framtiden för maskinflottan, några trender eller tendenser som du bedömer som extra starka?

–Byggsektorn är absolut en av de branscherna som kommer förändras mest de kommande 10 åren. Dels för digitaliseringen och dels för den klimatomställningen som behöver göras. När jag blickar in i framtiden ser jag en fossilfri flotta framför mig, men inte tvunget elektriskt som de flesta andra är inne på, utan jag tror på vätgas. Just nu saknar jag ett fossilfritt drivmedel till de stora grävmaskinerna, ett sådant kommer komma inom 1-3 år.

Artikeln är tidigare publicerad i Miljö & Utvecklings nyhetsbrev Hållbart Samhällsbyggande.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.