Debatt: Sverige efter 34 länder i att sätta nationellt cirkulärt mål

Varför ett nationellt mål?

Idag saknar näringslivet de långsiktiga spelregler som krävs för att våga satsa fullt ut på cirkulära affärsmodeller. Utan tydliga politiska mål blir investeringar i tjänster som delning, reparation och avancerad materialåtervinning för osäkra. Ett lagstadgat mål, där ekonomin ska bygga på cirkulära principer, skulle ge företagen den trygghet de behöver för att leda utvecklingen mot en resurseffektiv och hållbar ekonomi. Inspirationen kan hämtas från de många länder som gått före: Finlands ekonomi ska bygga på cirkulära principer 2035, Spanien ska minska sin materialförbrukning med 30% i förhållande till BNP 2030, Österrike ska konsumera max 14 ton per capita 2030 (i Sverige konsumerar vi 22,8 ton per capita 2024) och Nederländerna ska ha en helt avfallsfri ekonomi 2050. Detta är bara några exempel. Samtidigt rör sig utvecklingen snabbt inom EU, där kraven på transparens, resurseffektivitet och produktdata skärps genom bland annat ESPR, CSRD och CRMA. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt krävs att ett nationellt mål harmoniserar med dessa ramverk och ger näringslivet tydliga och långsiktiga spelregler.

Den oberoende tankesmedjan Chatham House konstaterar i en ny kartläggning att länder som har satt cirkulära mål har gjort det inom följande sju kategorier:resursproduktivitet, resurskonsumtion, cirkularitetsgrad, avfall och återvinning, klimat och utsläppsminskningar, ekonomi och sysselsättning och energieffektivitet. Som framgår av exemplen så handlar cirkularitet om så mycket mer än återvinning, det handlar om en total systemförändring:

1. Designa bort avfall: Produkter ska byggas för att hålla, repareras och

slutligen tas isär.

2. Behålla resurser i omlopp: Material ska behålla sitt värde så länge som

möjligt (idag kastar vi bort värdet av var tredje krona).

3. Regenerera naturen: Vi måste gå från att bara ”skada mindre” till att aktivt återskapa den natur vi har förstört och är beroende av.

Men för att detta ska bli verklighet krävs mer än ambitioner. Det kräver att vi bygger system som gör det möjligt att följa resurser, förstå värdeflöden och fatta beslut baserade på tillförlitlig data.

En vinst för både plånbok och säkerhet

En cirkulär ekonomi är både ekonomiskt smart och resilient. Genom att värdesätta och förädla våra resurser om och om igen minskar importen av kritiska råvaror från diktaturer. Det skapar en mer motståndskraftig ekonomi som tål externa chocker och dessutom skapas nya gröna jobb. Istället för att importera billiga engångsprodukter investerar vi i en inhemsk tjänstesektor fokuserad på underhåll, uppgraderingar och cirkulär logistik. Bara i Skottland bidrog cirkulär omställning till ca 80 000 jobb och 88 miljarder kronor till ekonomin under 2021, samtidigt som det genererade högre löner och produktiviteten ökade med 16%. För konsumenten skulle ett mer cirkulärt utbud av produkter och tjänster, där individen hyr, reparerar och delar istället för att äga och slänga, också vara både miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt.

Nu krävs politiskt mod

De 600 miljarderna ligger på bordet. Frågan är om svenska politiker har modet att plocka upp dem. Vi har alla förutsättningar – tekniken, innovationskraften och medvetenheten. Vad som saknas är den politiska styrningen som gör det cirkulära alternativet till det självklara och mest lönsamma valet.

Sverige kan bli den globala förebilden för hur välstånd kan växa utan att förstöra de naturresurser vi behöver. Men det kräver att vi börjar mäta det som faktiskt betyder något: hur effektivt vi förvaltar och nyttjar våra resurser. Utan riktning, nya arbetssätt, sätt att mäta, tillförlitlig data och spårbarhet, riskerar målen att stanna vid goda intentioner. Då går värden förlorade när resurser inte tas tillvara och Sverige – som redan ligger efter över 30 länder i att sätta ett nationellt cirkulärt mål – riskerar att tappa både tempo och konkurrenskraft i den globala omställningen mot ett mer konkurrenskraftigt och natur- och resursvänligt samhälle. Ett cirkulärt mål 2040 är därför vår tids viktigaste beredskapsreform.

//

Sofia Sundström, VD, Cradlenet

Helena Byman, styrelseordförande Medveten Konsumtion

Åsa Christiander, Head of Sustainability, Voi Technology AB

Helena Nordin, Chief Sustainability Officer, Advania Sverige AB

Elin Bergman, Circular Impact Officer Cradlenet

Evelina Lundqvist, hållbarhetskonsult, The Good Tribe

Johan Spång, styrelseledamot Cradlenet

Camilla Cederquist, styrelseledamot Cradlenet

Blagica Bodén, Circular Business Strategist, Hållbarhetsboost AB

Patrik Nyholm, styrelseledamot Cradlenet

Sebastian Holmström, Marknads och försäljningschef Inrego