Miljardsatsning på miljön i budgeten

– Det är svårt att veta exakt vilka effekter reformerna får, men de får en enormt stor effekt på utsläppen. Vi har ingen samlad siffra för klimatet än men kommer att redovisa det i budgeten, sade Per Bolund vid presskonferensen.

Miljö & Utveckling listar de viktigaste förslagen område för område.

Transporterna

Systemet med miljöbonus för vissa bilar och högre skatt för andra förstärks. Rena elbilar ska premieras framför laddhybrider. Reduktionsplikten förändras, som Miljö & Utveckling tidigare rapporterat om. Till kollektivtrafiken går två miljarder i ”corona-stöd” för att den ska kunna rulla vidare trots minskade biljettintäkter.

Järnvägen stöttas genom mer pengar till underhåll (totalt 500 miljoner kronor 2021) och 400 miljoner kronor per år för att flytta transporter från lastbil till tåg.

Regeringen vill också ge ett stort kapitaltillskott till Green Cargo (1,4 miljarder kronor), men detta måste godkännas både i riksdagen och i EU.

Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet, kommenterar satsningarna så här:

– Nu börjar det hända saker. Här finns många bra delar där regeringen börjar bygga på saker som inte haft så mycket stöd tidigare. Under förutsättning att det fortsätter så här kommande år så kan vi prata om en omställning, säger han till Miljö & Utveckling.

Vid presskonferensen sade Per Bolund att reduktionsplikten i kombination med elektrifiering kommer att göra att Sverige klarar klimatmålet för transportsektorn.

Håller du med om det?

– Nej, det kommer vi inte att göra med de satsningar som aviserades idag. De motsvarar faktiskt bara stödet till SAS i våras. Men många saker är väldigt bra. Om det här håller i sig så kommer vi inte bara att nå transportsektorns mål utan även vara ett land med förbättrad konkurrenskraft år 2030, säger Jakob Lagercrantz.

Räcker inte hela vägen

Satsningarna på industrin och satsningarna på transportsektorn hänger tydligt ihop, i och med att biodrivmedel nu finns med i industriklivet. Men att luta sig tillbaka i och med detta går inte, tycker även Gröna bilister.

– Det är fortfarande oerhört mycket som måste göras av väldigt många på väldigt kort tid för att det målet för transportsektorn ska nås. Bara ledtider och tillståndsprocesser för att bygga ny produktion och infrastruktur för förnybara drivmedel gör att 10 år är en mycket kort tid. Att ge bidrag för konvertering till etanolfordon är bra och efterlängtat, men så länge som det är ett högt pris på E85 vid pumpen är det svårt att få något att hända i praktiken, säger Marie Pellas, ordförande.

Hon skulle också vilja se fler satsningar på att minska resandet, till exempel förändringar i reseavdraget och en mer jämlik infrastruktur.

Regeringen föreslår också ytterligare satsningar på cykelvägar (325 miljoner kronor), 200 miljoner kronor till biogas och en satsning på bättre uppkoppling på fjärrtåg. En pittoresk detalj i sammanhanget är en satsning på att rusta upp Göta kanal.

Samhällsbyggnad

Regeringen föreslår ett stöd till energieffektivisering av flerbostadshus på 900 miljoner kronor 2021, 2,4 miljarder 2022 och 1 miljard 2023, totalt 4,3 miljarder kronor. Stödet är tänkt att gälla energieffektiviserande åtgärder och ska leda till att slitna miljonprogramshus kan rustas upp. Exakt hur det ska utformas är inte klart, men enligt regeringen ska man ta hänsyn till erfarenheter av tidigare stöd till renovering av fastighetsbeståndet.

Om satsningen också innebär någon form av kompetensutveckling eller stöd till forskning och utveckling inom dessa branscher framgick inte vid presskonferensen.

Regeringen vill också avsätta pengar för att förbättra reningen av läkemedelsrester.

Solel

Regeringen vill höja taket för effektgränsen för när energiskatt tas ut på solelanläggningar till 500 kW. Detta hoppas man ska leda till fler större solelanläggningar.

– Det är välkommet att regeringen släpper sin tidigare hållning kring 255 kW-gränsen för skatt på egenkonsumerad förnybar energi. Den nya gränsen på 500 kW leder till lönsamhet för fler och större anläggningar men vi anser att gränsen bör slopas helt, vilket en granskning från i somras ger stöd för, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, i en kommentar.

Regeringen vill också tillföra 260 miljoner kronor till stöd i solcellsinvesteringar för kommuner och företag.

Industrin

Även industrin lyftes fram som ett viktigt område. Här vill regeringen öka Industriklivet med 150 miljoner kronor 2021 vilket ger en total summa på knappt 750 miljoner kronor för hela programmet. Men viktigare är att det breddas. Bland annat ska biodrivmedel, vätgasproduktion, batteriproduktion och plastreturraffinaderier kunna få pengar från Industriklivet. Därutöver ska testbäddar för bioraffinaderier kunna moderniseras, för detta avsätts 200 miljoner kronor, pengar som ska tillföras Rise 2021. Regeringen räknar med att följa upp detta med ytterligare 150 miljoner kronor 2022. Frågan är naturligtvis hur långt detta räcker, processindustrins satsningar är i regel både ekonomiskt omfattande och långsiktiga.

Regeringen vill också att staten utfärder kreditgarantier för ”gröna investeringar”. Detta skulle kunna påbörjas 2021 och då omfatta upp till 10 miljarder kronor. Summan skulle sedan öka till 15 miljarder 2022 och 25 miljarder 2023.

– Gröna kreditgarantier innebär att staten tar en del av risken, sade Per Bolund  vid presskonferensen där satsningarna presenterades.

Naturen

Regeringen vill satsa på utökat skydd, mer pengar till skötsel och återvätning av torvmarker, men också ”gröna naturnära jobb”. Vid presentationen framhöll Isabella Lövin att det mest effektiva sättet att rädda den biologiska mångfalden är att skydda naturen. Totalt avsätts 600 miljoner kronor till att skydda ännu mer natur, och 450 miljoner kronor till skötsel. Naturskyddsföreningen skriver i en kommentar till förslagen att det är välkommet, men inte på långa vägar tillräckligt för att säkerställa den biologiska mångfalden i Sverige.

Regeringen vill också satsa på att återväta torvmarker för att minska läckaget av växthusgaser, totalt 350 miljoner kronor. Dessutom ska fler områden kunna saneras (350 miljoner kronor) och havs- och vattenmiljöarbetet stärkas med 105 miljoner kronor.

Stärkt miljöövervakning och ett stödpaket till rennäringen är två andra förslag inom området.

Cirkulär ekonomi

Förutom satsningarna riktade mot industrin kommer Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket att få pengar för att jobba med cirkulära frågor. Kemikalieinspektionen får 25 miljoner kronor för att få fler varor och produkter att vara giftfria från början. Naturvårdsverket får 10 miljoner kronor för genomförande av lagstiftningen kring cirkulär ekonomi. Lika mycket får verket för att förbättra systemet för statistik och spårbarhet. Inga stora summor i sammanhanget, hur den cirkulära ekonomin behandlas i den slutliga budgetpropositionen återstår att se.

Texten har uppdaterats.