EU:s klimatlag ett steg närmare genomförande

– Jag hade velat se ett ännu starkare mål, 65 procent till 2030, säger hon i ett pressmeddelande.

Vill skärpa klimatmålen

Det klimatmål som gäller nu, är en minskning på 40 procent till 2030. Kommissionens förslag var 50 till 55 procents minskning till 2030, alltså lägre än det förslag som parlamentsutskottet nu röstade igenom

– Parlamentsutskottet röstade om föreslagna justeringar av EU-kommissionens föreslagna klimatlag, vilket innebär en viss skärpning av bland annat de utsläppsmål som föreslås. Kommissionen har föreslagit att minska utsläppen av växthusgaser med 50–55 % till år 2030, medan parlamentets utskott föreslår att målet ska höjas till 60 %. Det har viss betydelse för de kommande förhandlingarna med medlemsstaterna eftersom den föreslagna klimatlagen måste antas gemensamt av parlamentet och rådet, som består av EU-ländernas ministrar, säger Fanny Vesterberg, jurist och redaktör på JP Miljönet och JP EUnet. Hon har specialiserat sig inom EU-rätt och bland annat tidigare arbetat vid EU-domstolen.

Flera delar i förslaget

2030-målet är ett delmål på vägen mot klimatneutralitet, som ska uppnås senast 2050 enligt förslaget. Andra viktiga delar är inrättandet av ett vetenskapligt klimatråd på EU-nivå, och förslag om en budget för utsläpp av växthusgaser. Koldioxidbudgeten ska enligt förslaget komma på plats snabbt, och slå fast hur mycket koldioxid som får släppas ut för att klara 1,5-gradersmålet i Parisavtalet. Redan 30 juni 2021 vill utskottet att EU-kommissionen ska ta fram förslag till en koldioxidbudget för unionen.

”60 procent är för lite”

EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP), menar att 60 procent utsläppsminskning är för lite.

– Utsläppen måste börja minska redan nu, i början av 2020-talet. Ett mål om 65 procents utsläppsminskning till 2030 hade gjort det tydligt, säger han i ett pressmeddelande.

Kraftfullare åtgärder behövs

Däremot är klimatlagen i sig, tillsammans med övriga förslag, ett steg i rätt riktning enligt Pär Holmgren. Men kanske snarare ett myrsteg än det som verkligen hade behövts.

– Det är inte det elefantkliv mot ett hållbart samhälle som EU borde ha tagit. Om Europa ska ha en chans att leva upp till Parisavtalets målsättningar om att hålla den globala uppvärmningen under två grader måste vi öka takten i klimatarbetet betydligt snabbare än så här, säger Pär Holmgren (MP).

Vad händer nu?

Förslaget går nu vidare till parlamentet för omröstning.

– Endast parlamentsutskottet har röstat om justeringar av förslaget, som hela parlamentet nu måste rösta om. Detta väntas ske den 5–8 oktober. Om parlamentet röstar igenom det omarbetade förslaget, kommer rådet därefter komma med sin ståndpunkt. Rådet måste som sagt också vara med på tåget, vilket är den stora utmaningen. Förhandlingarna med medlemsstaterna kan leda till flera turer mellan rådet och parlamentet där förslaget omarbetas ytterligare. Först när rådet har antagit förslaget kan förordningen börja tillämpas i EU, säger Fanny Vesterberg.

När kan en klimatlag bli verklighet?

– Trots att parlamentet är positivt inställt till en klimatlag och ett bindande mål om klimatneutralitet 2050 väntar ännu tuffa förhandlingar. Det är långt ifrån säkert att den slutliga versionen landar i mer ambitiösa klimatmål, särskilt med tanke på covid-19-pandemins inverkan på budgeten. En klimatlag är dock på väg att förhandlas fram – frågan är bara i vilket skick den slutliga versionen kommer att vara, säger Fanny Vesterberg.