Inga produkter i varukorgen.
Läckt dokument: EU oenigt om klimatmål inför Cop30
EU Med bara veckor kvar till FN:s deadline är EU fortfarande oenigt om sina nya klimatmål. Ett läckt dokument visar att unionen saknar konkreta siffror för utsläppsminskningar, något som experter varnar kan försvaga både EU:s trovärdighet och de globala förhandlingarna inför Cop30.
Foto: Adobe Stock
EU:s medlemsländer har fortfarande inte enats om nya klimatmål, bara veckor före FN:s deadline den 24 september. Ett läckt förhandlingsdokument, som tidningen The Guardian tagit del av, visar att avgörande delar om utsläppsminskningar ännu saknas. I texten finns platshållare där konkreta siffror borde stå, vilket enligt experter är ett allvarligt tecken på att processen drar ut på tiden.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Niklas Höhne, medgrundare av forskningsorganisationen New Climate Institute, säger till tidningen att avsaknaden av tydliga mål är “mycket oroande” med så kort tid kvar. Han understryker att EU:s åtaganden kan bli avgörande för att sätta fart på andra länder inför klimatmötet Cop30 i Brasilien i november. Hittills har endast omkring 30 av världens 196 länder lämnat in sina uppdaterade nationella klimatplaner, så kallade NDC:er.
EU:s nuvarande mål är att minska utsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. För att nå målet om nettonollutsläpp till 2050 menar experter att utsläppen behöver minska med 74–78 procent till 2035. Det läckta dokumentet antyder dock en enklare linje där målen dras rakt mellan 2030 och 2040, vilket enligt Michael Petroni vid Climate Analytics inte är förenligt med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Diskussionerna inom EU kompliceras ytterligare av oenighet om i vilken ordning olika mål ska beslutas. Vissa länder vill sätta ett mål för 2040 först och härleda 2035-målet därifrån, medan andra vill göra tvärtom. En sådan uppdelning skulle enligt experter sannolikt leda till svagare ambitioner.
Politiska motsättningar inom unionen försvårar läget ytterligare. Emmanuel Macron har öppnat för fördröjningar, Giorgia Meloni och Viktor Orbán har tidigare kritiserat EU:s klimatpolitik, och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz behöver balansera mellan högerpartier och de gröna. Enligt Andreas Sieber vid organisationen 350.org riskerar dessa motsättningar att urholka EU:s trovärdighet i de internationella förhandlingarna.
