Kritiserad skogsutredning klar

– Skogsutredningen blev tyvärr inte den lösning för en stärkt äganderätt, en växande bioekonomi och goda villkor för skogsnäringen som vi hoppats på sedan januariavtalet presenterades. Kanske har inte alla frågor fått det utrymme de förtjänar för att tidplanen varit tuff, men betänkandet har fått en olycklig slagsida. Tyngdpunkten ligger på Sveriges internationella åtaganden kopplat till biologisk mångfald, säger Linda Eriksson från Skogsindustrierna i ett pressmeddelande.

Kritik från alla håll

Men kritiken kommer från flera håll. Linda Berglund, senior skogsexpert på Världsnaturfonden WWF, har själv suttit med som ledamot i utredningen.

– När det gäller avvägning mellan bioekonomi och behovet för biologisk mångfald så är utredningen tydlig med att de menar att det är orealisiskt att nå målen för biologisk mångfald utan att det blir för stor kostnad för andra samhällsmål. Vi menar att det är helt fel väg att gå, bevarande av biologisk mångfald är en av vår tids ödesfråga. En ökad förlust av biologisk mångfald ger sämre motståndskraft mot klimatförändringar, säger hon till Miljö & Utveckling.

Målkonflikter kräver ändrade mål

Utredningen konstaterar att det finns målkonflikter i den nuvarande politiken. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv ska till exempel vara uppfyllt ”när bevarandestatusen för i Sverige naturlig förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer”.

Enligt utredningen är det vetenskapligt fastlagt att detta innebär att alla skogar med höga naturvärden undantas från skogsbruk, och att två miljoner hektar därutöver ”restaureras till ett naturskogsartat tillstånd”.

Utredningens slutsats är att politikens mål behöver ses över, eftersom dagens mål inte går att nå i närtid om det inte ska gå ut över andra samhällsmål. Utredningen konstaterar också att Sverige inte kan bli självförsörjande på till exempel bioenergi och biodrivmedel om dagens energibehov ska ersättas med råvara endast från den svenska skogen. I alla fall inte om skogen även ska räcka till annat, som papper och virke. Skogsbruket behöver också effektiviseras.

Nyckelbiotoper ska inte längre registreras

En av flera känsliga frågor är den om nyckelbiotopsregistrering. Utredningen föreslår att denna ska upphöra, och att det befintliga registret ska gallras. Detta är Skogsindustrierna positiva till. Världsnaturfonden WWF tycker däremot att systemet borde finnas kvar, och utvecklas.

– De saker som behövs för att stärka systemet är bland annat att återsjösätta den landsomfattande nyckelbiotopsinventeringen och att fortsätta satsningen på riktad ersättning till de markägare som har stor andel nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen bör också fortsätta att kontinuerligt kalibrera och kvalitetssäkra inventeringsmetodiken, säger Linda Berglund.

För lite tid och svårt uppdrag

Hon menar att utredningen har haft ett svårt uppdrag och ont om tid. Dessutom har möjligheterna att föreslå förändringar begränsats av uppdragets utformning.

Utredningen, som omfattar över 1 000 sidor, finns att ladda ned här. Den innehåller en lång rad olika förslag, bland annat en satsning på 14 miljarder kronor för att skydda fjällnära skog.