”EU:s taxonomi blir avgörande för att attrahera kapital”

– Vi hjälper dem att säkerställa att de uppnår kravet redovisningsmässigt, säger hon.

Fler miljömål på väg in i taxonomin

Det är inte en helt enkel uppgift, eftersom taxonomin fortfarande är öppen för ändringar. 18 december avslutas den nu pågående remissrundan, och 31 december ska de så kallade delegerade akterna vara klara.

– Det som ska antas nu är de delegerade akterna för klimatmålen. Det handlar om hur företagen begränsar klimatpåverkan och anpassar sig till klimatförändringar. Nästa år kommer de andra fyra miljömålen, säger Isabelle Hammarström.

Förändringar ledde till ramaskri

Tidigare i år presenterades expertgruppens förslag till regler för taxonomin. Dessa har nu delvis förändrats, vilket har lett till ett mindre ramaskri i bland annat fastighetsbranschen, något som Miljö & Utveckling rapporterat om.

– Det som fanns innan var egentligen bara en rekommendation från expertgruppen. Sedan har det varit mycket påtryckningar från olika håll, om tröskelvärden och så vidare. EU-kommissionen har anpassat de delegerade akterna, tagit bort en del och ändrat lite i kraven. Det följer den plan för arbetet som man satte upp från början, säger Isabelle Hammarström.

Klimatdelen väntas klubbas vid årsskiftet

Hon menar att det är troligt att det blir fler ändringar, innan taxonomin för klimatet slutligen klubbas vid årsskiftet. Och när det är klart, återstår att fastställa hur redovisningen ska se ut.

– Senast i juni kommer en specifikation av hur det här ska rapporteras. Informationen ska då in i de lagstadgade hållbarhetsrapporterna för vissa bolag. Det är en kort tid, eftersom många släpper sin årsredovisning i februari, men inte omöjligt, säger Isabelle Hammarström.

”Blir en ny norm”

Hon tror att taxonomin kommer att få stor betydelse framöver, och framhåller att det är ett levande dokument som kommer att vässas och skärpas över tid.

– Oavsett om man påverkas av rapporteringskrav eller inte så blir det en ny norm. Det kommer att påverka hur man lägger upp sin affärsmodell och sin strategi, och vara avgörande för att attrahera kapital. Det gäller även mindre företag som söker sig till externa investerare, säger Isabelle Hammarström.

Men arbetet med taxonomin är förstås också tidskrävande.

– Att ställa om hela sin verksamhet är inget man gör över en natt, utan över en längre tid. Men det är ett skifte vi ser, sedan får vi se hur lång tid det tar innan det skiftet är igenom.

Genomslaget kan bli stort

Ungefär 200 bolag påverkas direkt i Sverige, det handlar om stora bolag av allmänt intresse, med minst 500 anställda. Men Isabelle Hammarström menar att genomslaget kommer att bli större än så.

– Jag tror att ganska många kommer att få förfrågningar från sina investerare, långivare eller andra intressenter, säger hon.

Påverkar detta gröna obligationer på något sätt?

– EU har tagit fram en ny green bond standard (standard för gröna obligationer). Den är tydligare kopplad till taxonomin än green bond principle som finns sedan tidigare. Men den nya standarden är frivillig. Jag tror inte att det blir någon direkt effekt, men att det ganska troligt blir en indirekt effekt.

Miljö & Utveckling har sökt ett antal aktörer för att få en bild av hur man ser på taxonomins inverkan på möjligheten att få fram kapital till gröna projekt framöver. Osäkerheten är naturligtvis stor, eftersom remissrundan fortfarande pågår. Så här svarar Mats Rodenfelt, finanschef i Örebro kommun:

– Vi följer utvecklingen inom området och försöker bilda oss en uppfattning vad det innebär och hur det kommer att påverka kommunens arbete med gröna obligationer på sikt. Vi har i dagsläget ingen tydlig bild över hur det kommer att påverka kommunens möjligheter att använda gröna obligationer som en del av kommunens finansiering framöver.