Skogsbränslets klimatnytta ifrågasätts

KLIMAT Att skogsbränsle klassas som klimatneutralt är fel, anser den europeiska vetenskapsakademin, EASAC. Nu vill den att reglerna ändras så att även anläggningar som använder biobränsle ska ingå i handel med utsläppsrätter. För svensk del skulle det försvåra klimatomställningen, anser Kjell Andersson hos Svebio.

Skogsbränslets klimatnytta ifrågasätts
Klimatnyttan ifrågasätts. FOTO: Kerstin Lundell.

En stor del av biobränslet som används i Europa är inte klimatneutralt, enligt professor Michael Norton, ordförande för vetenskapsakademin EASAC:s miljöprogram.  EASAC, European Academies’ Science Advisory Council, är en sammanslutning av vetenskapsakademier, där även den svenska Kungliga Vetenskapsakademien ingår.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Att klassa biomassa från skogen som förnybar ger en pervers effekt på klimatet. Systemet för utsläppshandel låter vissa energianläggningar och länder skina som klimatpionjärer trots att de faktiskt skadar klimatet, säger Michael Norton in ett pressmeddelande.

Sverige är ett av länder som nämns, liksom Finland, Danmark, Estland, Nederländerna och Storbritannien.

Utmaningen

– Det här skapar utmaningar för dessa länder att nå målen för förnybart, säger Michael Norton enligt pressmeddelandet.

I bakgrunden finns beräkningar av koldioxidcykeln som utgår från trädens livslängd. När skogsbränslet används, sker utsläpp precis som när kol eldas. Eftersom koldioxiden tas upp igen när träden växer, blir trädbränslet ändå neutralt, enligt gängse sätt att räkna.

Men det duger inte menar Michael Norton och andra hos EASAC. För det tar tid för koldioxiden att tas upp av träden igen. För lång tid i många fall.

– Enligt de senaste uppskattningarna kan målet på 1,5 graders temperaturhöjning överskridas inom tio till tjugo år. Därför bör en acceptabel period för återupptagning inte vara längre än fem till tio år, säger Michael Norton.

Felräknat

Fast det sättet att räkna är fel, enligt Kjell Andersson, näringspolitisk talesperson hos branschföreningen Svebio. I Sverige är den största delen av skogsbränslet rester från skogsbruket, som bark, spån och flis. Hade det inte bränts, hade det ändå släppt ut koldioxid under den naturliga nedbrytningsprocessen.

Dessutom så duger det inte att betrakta tiden för återupptag av koldioxid för ett enstaka träd. Istället måste man utgå från hela landskap, där träden växer till sig allteftersom bränslet används.

Kjell Andersson. FOTO: Svebio.

– Våra skogar binder mer koldioxid än vad vi släpper ut, konstaterar Kjell Andersson.

Skulle tankegångarna från EASAC få genomslag och omsättas i lagar och reglar, skulle det bli ett stort slag mot hela den svenska energiomställningen, anser Kjell Andersson.

Slag mot värmeförsörjningen

I förslaget ingår bland annat en förändring av den europeiska handeln med utsläppsrätter, så att även biobränsle ingår i det. Biobränslet ska beräknas mer detaljerat, beroende på vilket specifikt bränsle som används, enligt EASAC.

– Ändras handeln med utsläppsrätter på det sättet, då kommer hela den svenska värmeförsörjningen att kollapsa. Det här är ett hot mot svensk energiförsörjning, säger Kjell Andersson.

 

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.