Inga produkter i varukorgen.
Klubbat: Pionjärförsäljning av biokrediter
Biokrediter Den första privata handeln med biokrediter har gått i lås. En historisk händelse, menar Aleksandra Holmlund som jämför händelsen med månlandningen.
Aleksandra Holmlund på Qarlbo Biodiversity är glad över den första kommersiella försäljningen av biokrediter. Foto: Adobe Stock/pressbild
För första gången har näringslivet, av egen vilja, förbundit sig att betala en skogsägare för att upprätthålla den biologiska mångfalden i skogen. Pionjären är konsultbolaget Devi Group som har köpt så kallade ”biokrediter” av skogsägaren Orsa Besparingsskog. Det meddelar företaget Qarlbo Biodiversity, som har utvecklat systemet med biokrediter i Sverige, på tisdagen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Det är som månlandningen. Ett litet steg i rätt riktning, säger Aleksandra Holmlund, vd på Qarlbo Biodiversity.
Systemet går ut på att företag, som vill stärka sitt miljöarbete, köper biokrediter av skogsägare som i gengäld utför insatser för att bevara den biologiska mångfalden i skogen. Det kan vara att placera ut fällda träd för att gynna insekter eller skapa kådimpregnerade tallar för att förlänga trädens livslängd.
För ett år sedan avslöts den första affären med biokrediter inom ramarna för ett forskningsprojekt då Swedbank var köpare och Orsa Besparingsskog var säljare. Men det är först nu som näringslivet och skogsägare har skakat hand på eget initiativ. Hur stor prislappen på kontraktet är vill Aleksandra Holmlund dock inte säga.
– Jag är inte part i affären så jag kan inte uttala mig om något belopp.
Hennes företag Qarlbo Biodiversity har dock haft ett finger med i spelet genom att utveckla metoderna som Orsa Besparingsskog använder sig av för att skapa biologisk mångfald och genom locka parterna till förhandlingsbordet. Själv tjänar Qarlbo Biodiversity dock inget på affären.
– Vi får ingen procentsats, ingenting. Vi investerar i naturpositivt skogsbruk själva, så vi hoppas att det gynnar oss på sikt.
Så görs kontrollerna
Qarlbo Biodiversitys mål är istället att skapa ekonomisk lönsamhet för biologisk mångfald. Den här affären visar att det finns tycker hon, därav liknelsen med månlandningen. Men till skillnad från Apolloprogrammet kommer staten inte ta hela notan för att vända den biologiska mångfalden, menar hon.
– Det saknas 7-, 800 miljarder dollar för att uppnå de mål vi har. De pengar kommer inte komma från statskassorna. Därför behövs en privat marknad.
Liknande system, till exempel koldioxidkrediter, har genom åren mött omfattande kritik. För att verkligen säkerställa verkliga miljönytta har systemet med biokrediter uppdaterats med ett system för oberoende verifieringar. Varje projekt som genererar biokrediter måste uppfylla fördefinierade kriterier som mäter specifika ekologiska indikatorer, till exempel förekomst av vissa arter, död ved, eller variationen av fåglar och fladdermöss i projektområdet. Dessa kriterier används för att kvantifiera den biologiska nyttan. För att säkerställa långsiktig nytta måste projekten också pågå i minst 20 år.
