Klimatanpassning: Parken som buffrar regnvatten

I projektet Skyfallshantering i Stockholm är Kungsholmens stadsdelsförvaltning i full färd med att anpassa Rålambshovsparken, en befintlig och välbesökt stadspark till dessa nya förutsättningar.

Parken ligger i Kungsholmens lågpunkt, vilket innebär att den tar emot stora dagvattenflöden från de omgivande kvarteren. Mycket av avrinningen kommer från hårt belastade trafikytor, så vid kraftigare regn hamnar vattnet i den intilliggande Riddarfjärden, en del av Mälaren, utan att renas.

Bättre kontroll av vatten

Målen med projektet är att bättre kontrollera flödena från skyfall, minska översvämningsriskerna runt parken och möjliggöra rening och fördröjning av förorenat dagvatten, innan det når Riddarfjärden.

Det har man gjort i tre olika etapper, där varje etapp hanterar olika flöden som tillsammans fungerar som ett system; Skyfallsdammen, Regnparken och Utloppet (se faktaruta).

Gestaltar vattnets väg

Emma Simonsson, landskapsarkitekt på UrBio, har arbetat med projektet tillsammans med sina kollegor. Enligt henne finns det även en naturpedagogisk aspekt med projektet: att gestalta och synliggöra vattnets väg för parkens besökare.

– Vi vill visa vattnets väg på ett sinnligt och vackert sätt, så att processen blir synlig och lättare att förstå, säger hon.

Förbättras ytterligare

Projektet i Rålambshovsparken är ett exempel på hur en plats som redan tidigare fungerat som en buffert för extrema regn kan uppgraderas för att klara ytterligare, framtida påfrestningar.

– För hundra år sedan gjordes en stadsplan i Stockholm som var hyfsat resilient. Man använde sunt förnuft och byggde inte där det var blött. Tittar man på hur staden utformades så är dalgångar och bergsklackar ytor som blivit över, och i lågpunkter som den här finns en stor stadspark, säger Emma Simonsson.

Hon påpekar att trycket på en sådan park kan bli för stort om det inte finns tillräckligt med mellanrum mellan husen.

– När man förtätar städer bygger man ofta bort sociala och gröna ytor, vilket gör att parken som blir över ska göra många jobb i våra tätnande städer. Den ska erbjuda ersättningsytor till krympande förskolegårdar och skuggiga bostadsgårdar, den ska vara evenemangsplats, substitut för idrottsanläggningar, den ska bistå med svalkande grönska under värmeböljor, erbjuda födosök till pollinerare och, sist men inte minst, kunna härbärgera stora mängder dagvatten.

Behövs åtgärder i hela staden

Emma Simonsson påpekar att det behövs ett finmaskigt nät av åtgärder i hela staden, från vattentunnor och regnbäddar till torrdammar och diken.

–  Om alla bostadsgårdar och kvarter har sådana lösningar minskar flödena väldigt snabbt och trycket på både park och ledningar minskar, säger hon.

Läs mer om projektet här.