Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Klimatanpassning: Parken som buffrar regnvatten

Klimat Mer extrema väderhändelser ställer krav på klimatanpassning, även i den befintliga stadsmiljön. I Stockholm arbetar staden med att utveckla Rålambshovsparkens kapacitet att hantera dagvatten.

Klimatanpassning: Parken som buffrar regnvatten
Allt fler extrema väderhändelser kräver bättre klimatanpassning i städerna. Foto: Urbio

Framtidens mer extrema väderhändelser ställer krav på klimatanpassning vid nybyggnation. Men också den befintliga stadsmiljön, så som gator, torg och parker, behöver anpassas.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

I projektet Skyfallshantering i Stockholm är Kungsholmens stadsdelsförvaltning i full färd med att anpassa Rålambshovsparken, en befintlig och välbesökt stadspark till dessa nya förutsättningar.

Fakta

Framtidens väder

Enligt SMHI:s regionala klimatanalys för Stockholms län från 2015 beräknas årsmedeltemperaturen öka med tre till fem grader till år 2100.

De extrema skyfallen kommer att bli vanligare och årsnederbörden bedöms öka med 20 till 30 procent, samtidigt som värmeböljor och torka inträffar oftare.

Parken ligger i Kungsholmens lågpunkt, vilket innebär att den tar emot stora dagvattenflöden från de omgivande kvarteren. Mycket av avrinningen kommer från hårt belastade trafikytor, så vid kraftigare regn hamnar vattnet i den intilliggande Riddarfjärden, en del av Mälaren, utan att renas.

Bättre kontroll av vatten

Målen med projektet är att bättre kontrollera flödena från skyfall, minska översvämningsriskerna runt parken och möjliggöra rening och fördröjning av förorenat dagvatten, innan det når Riddarfjärden.

Det har man gjort i tre olika etapper, där varje etapp hanterar olika flöden som tillsammans fungerar som ett system; Skyfallsdammen, Regnparken och Utloppet (se faktaruta).

Gestaltar vattnets väg

Emma Simonsson. Foto: Urbio

Emma Simonsson, landskapsarkitekt på UrBio, har arbetat med projektet tillsammans med sina kollegor. Enligt henne finns det även en naturpedagogisk aspekt med projektet: att gestalta och synliggöra vattnets väg för parkens besökare.

– Vi vill visa vattnets väg på ett sinnligt och vackert sätt, så att processen blir synlig och lättare att förstå, säger hon.

Förbättras ytterligare

Projektet i Rålambshovsparken är ett exempel på hur en plats som redan tidigare fungerat som en buffert för extrema regn kan uppgraderas för att klara ytterligare, framtida påfrestningar.

– För hundra år sedan gjordes en stadsplan i Stockholm som var hyfsat resilient. Man använde sunt förnuft och byggde inte där det var blött. Tittar man på hur staden utformades så är dalgångar och bergsklackar ytor som blivit över, och i lågpunkter som den här finns en stor stadspark, säger Emma Simonsson.

Fakta

Skyfallsparken

Skyfallsdammen kombinerar fördröjning av regnvatten med yta för bollspel. Vid normala regn leds vattnet till en nedsänkt gräsyta bredvid planen, som sedan infiltrerar till underliggande makadammagasin. Vid kraftiga regn kommer hela den sluttande gräsytan samt hela bollplanen att översvämmas.

Regnparken är uppbyggd som ett biofilter och placerad längs parkens grässlänt och ska rena förorenat trafikvatten som kommer från den intillliggande bron samt omgivande gator.

Perenner och blommande buskar tillför fler upplevelsevärden till parken, samtidigt som de hjälper till att rena regnvattnet. En liten balkong med sittmurar och bänkar vilar strax ovanför växtbädden där den nyfikne parkbesökaren kan följa vattnets väg, från bro och gata, in i biofiltrets växtlighet.

Utloppet utgör det sista steget i regnvattnets väg genom parken. Vid utloppet i Riddarfjärden har den stensatta strandlinjen kompletterats med växter som tillsammans med andra åtgärder ska kunna rena en del av det vatten som rinner ut i fjärden.

Källa: Urbio

Hon påpekar att trycket på en sådan park kan bli för stort om det inte finns tillräckligt med mellanrum mellan husen.

– När man förtätar städer bygger man ofta bort sociala och gröna ytor, vilket gör att parken som blir över ska göra många jobb i våra tätnande städer. Den ska erbjuda ersättningsytor till krympande förskolegårdar och skuggiga bostadsgårdar, den ska vara evenemangsplats, substitut för idrottsanläggningar, den ska bistå med svalkande grönska under värmeböljor, erbjuda födosök till pollinerare och, sist men inte minst, kunna härbärgera stora mängder dagvatten.

Behövs åtgärder i hela staden

Emma Simonsson påpekar att det behövs ett finmaskigt nät av åtgärder i hela staden, från vattentunnor och regnbäddar till torrdammar och diken.

–  Om alla bostadsgårdar och kvarter har sådana lösningar minskar flödena väldigt snabbt och trycket på både park och ledningar minskar, säger hon.

Läs mer om projektet här.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.