Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Håll Sverige Rent: ”Vi bokstavligen bränner pengar”

Avfall & Återvinning Håll Sverige Rent har släppt Skräprapporten 2020. Den vittnar om ett bristande cirkulärt tänk i samhället, och att det fortfarande slängs mycket skräp längs Sveriges kuster.

Håll Sverige Rent: ”Vi bokstavligen bränner pengar”
Johanna Ragnartz. Foto: Adobe Stock/ Håll Sverige Rent.

Håll Sverige Rents Skräprapport 2020 visar att nedskräpningsfrågan växt i betydelse. Men att många fortfarande tänker att skräp inte har något värde.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Vi bokstavligen bränner pengar. Utan ett värde blir skräpet värdelöst, men för en framtida hållbar ekonomi är skräpet en stor tillgång. Ska vi skapa en fungerande cirkulär ekonomi, behöver vi hindra läckaget av skräp och hitta sätt att öka återanvändning och återvinning, säger Håll Sverige Rents vd, Johanna Ragnartz.

Bättre på att återvinna

Enligt rapporten hamnar fortfarande en stor del av skräpet i haven. Lika så slänger människor skräpet i naturen eller eldar upp det, även fast det många gånger skulle gå att återvinna.

Skräpet som är mest populärt att slänga på backen är fimpar, följt av övrig plast och snus. Detta skräp slängs både i städer och på stränder. Under skräpmätningarna 2019 hittades totalt över 62 000 fimpar i de 26 större tätorter som deltog.

Vanligast att hitta på stranden är oidentifierbara plastföremål som håller på att fragmenteras till mikroplast.

– Plastskräpet är ett enormt miljöproblem. Det stannar kvar i vår natur i kanske hundratals år, och vi vet inte vilka konsekvenser det har, säger Johanna Ragnartz.

Lista: Vanligaste skräpet längs Kattegatt, Öresund och Östersjön

1. Plast: Fimpar med filter
2. Övrig plast/plastfragment
3. Snus
4. Plast: Knivar, gafflar, skedar, sugrör, omrörare (bestick)
5. Trä: Bearbetat virke, timmer och pallar
6. Plast: Godis- och glasspapper, snabbmatbehållare
7. Plast: Kapsyler och flasklock
8. Plast: Rep
9. Plastpåsar
10. Metall: Kapsyler, lock & burkringar

När Håll Sverige Rent undersökte var svenskar tycker att det är viktigast att inte skräpa ned, svarade majoriteten att det är i haven, följt av sjöar och vattendrag. Minst viktigt tycker svenskar det är att minska nedskräpningen vid rastplatser längs med större bilvägar samt i parker.

Bland dem som själva uppger att att de skräpat ner under det senaste året, säger en tredjedel att det berodde på att det inte fanns någon papperskorg. Var femte säger att det berodde på ren slöhet.

Trots det uppger 95 procent av de tillfrågade att det är viktigt att minska nedskräpningen.

Läs hela Skräprapporten 2020 här.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.