Flera åtgärder behövs för att påskynda den omställningen av Sveriges järn- och stålindustri – bland annat snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och klimatkrav vid upphandling. Det hävdas i en ny rapport som tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag med Vinnova och i samarbete med Luleå tekniska universitet och Chalmers tekniska högskola.
I rapporten menar man att Europeisk klimatlagstiftning som EU:s handelssystem för utsläppsrätter, ETS, och gränsjusteringsmekanismen CBAM som gör import av utsläppsintensiva varor från länder utanför EU dyrare, ger starka incitament för svensk järn- och stålindustri att ställa om mot fossilfrihet.
Rapportförfattarna konstaterar dock att järn- och stålindustrins omställning kräver hög samverkan mellan företag, statliga aktörer och lokalsamhällen, och att mycket måste göras för att säkerställa tillgång till förnybar energi och hållbar infrastruktur. Här pekar man också på vikten av riskdelning mellan nationella och kommunala aktörer där lokala investeringar i infrastruktur, som bostäder och samhällsservice, stötta på nationell nivå.
Slutligen uppger man i rapporten att upphandlingskrav är viktiga för att skapa en marknad för fossilfritt stål, men konstaterar att det fortfarande saknas enhetlighet i hur klimatpåverkan av stål kvantifieras.
Rapporten ”Framväxten av nya fossilfria värdekedjor från malm till fordon – styrmedel som möjliggör omställningen” har tagits fram som ett forskningsprojekt där datainsamlingen skett genom intervjuer och workshoppar med nyckelaktörer. Både industriella aktörer och offentliga organisationer har deltagit.