Regeringens mångmiljardsatsning på grön omställning sågas: ”Ogenomtänkt”

– Det är ogenomtänkt.  Till en början var det ett ganska smalt stöd som främst riktades mot processindustrin. Därefter har det snabbt breddats två gånger, så att fler områden omfattas. Det har inneburit att det är oklart vilka som kan ansöka om stödet och det överlappar allt mer med Klimatklivet, säger Linda Sahlén Östman, som är projektledare för Riksrevisionens granskning.

Klimatklivet är ett annat statligt stöd till klimatinvesteringar och tanken är att de två stöden ska komplettera varandra. Men Riksrevisionens granskning visar att breddningarna av Industriklivet innebär att vissa aktörer kan ansöka om bidrag för likvärdiga investeringar från båda stöden, vilket inte var den ursprungliga tanken.

– Det här är ogenomtänkt från regeringens sida. Man har breddat stödet utan att undersöka vilja konsekvenser det kan få, säger Linda Sahlén Östman.

Regeringen kritiseras också för att inte ta hänsyn till att flera av projekten är beroende av insatser inom andra politikområden.

– Det kan till exempel handla om utbyggnad av el eller annan infrastruktur. Det verkar ogenomtänkt att ge stöd till projekt utan att ha en plan för hur projekten ska kunna genomföras. Där behöver man hitta en bättre samordning mellan olika politikområden.

Samtidigt finns det alltid risker med den här typen av projekt?

– Självklart, det går inte att få bort riskerna. Men man kan åtminstone se till att inte göra riskerna onödigt stora. Risken är att stora summor pengar läggs på fel sak. Vår bedömning är att regeringen kan göra mycket mer för en bättre samordning, säger Linda Sahlén Östman.

Därför får Energimyndigheten kritik

Den andra delen av Riksrevisionens kritik mot Industriklivet riktas mot Energimyndigheten. Kritiken som framförs handlar om att Energimyndigheten inte samlar in det underlag som krävs för att bedöma ansökningarna och besluta om vilka som får stöd.

– Syftet är att projekten ska leda till minskade utsläpp, men trots detta har Energimyndigheten inte samlat in jämförbara uppgifter om detta från de sökande. Man gör det inte tydligt för de sökanden hur de beräkna utsläppsminskningen. Det innebär att de sökande använder sig av olika beräkningsmetoder och att projekten inte kan jämföras.

Liknande kritik riktas mot Energimyndighetens arbete med att utvärdera och följa upp projekten som får beviljat stöd.

– Energimyndigheten kan med andra ord inte säkerställa att det är de projekt som är mest effektiva som får stöd, säger Linda Sahlén Östman som inte vill kommentera enskilda projekt.

Råd till regeringen och Energimyndigheten

Riksrevisionen listar också en rad rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten. Regeringen får rådet att se över hela Industriklivet och vad det ska omfatta. Energimyndigheten rekommenderas att bli bättre på att samla in nödvändiga uppgifter och tydliggöra ansökningsprocessen.

– Energimyndigheten behöver förbättra sina arbetsprocesser. Samtidigt ska sägas att de inte har haft de bästa förutsättningarna att arbeta effektivt eftersom regeringen förändrat utformningen av Industriklivet flera gånger, avslutar Linda Sahlén Östman.