Ekodesign: 8 steg för mer hållbara produkter

GUIDE Drygt 80 procent av en produkts miljöpåverkan bestäms tidigt i utvecklingsprocessen, där design spelar en viktig roll. Hanna Lindén, expert på ekodesign, förklarar hur man kommer i gång, viktiga avväganden och vad EU:s ESPR-förordning innebär i praktiken.

Ekodesign: 8 steg för mer hållbara produkter
Foto: Adobe stock.

Från den 18 juli 2024 gäller en ny EU-förordning om ekodesign för hållbara produkter. Det är ett ramverk som gör det möjligt för kommissionen att besluta om ekodesignkrav för olika slags produkter.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Ekodesignförordningen, ESPR, gäller för alla medlemsländer och omfattar nästan alla produkter, med några få undantag. Förordningen gäller både produkter som tillverkas inom EU och de som importeras, samt insatsvaror och slutprodukter på EU:s inre marknad, säger Hanna Lindén, senior forskare på Research Institutes of Sweden, Rise.

Hon förklarar att eftersom ESPR är en ramlagstiftning, kommer specifika regler att utvecklas för varje produktkategori genom delegerade akter. Arbetet med dessa regler pågår och väntas ta tid.

– Just nu ligger fokus på textil och skor, medan andra produktkategorier har inlett sitt förberedande arbete. Mer information om vilka kategorier som prioriteras väntas omkring vintern eller våren nästa år. Att utveckla en delegerad akt tar cirka 1,5 år, och sedan dröjer det ytterligare 18 månader innan den träder i kraft, vilket ger företagen tid att förbereda sig, säger hon.

Samtidigt är Hanna Lindén tydlig med att det är bra att förbereda sig redan nu.

– Det tar tid att anpassa produktionen eller göra ändringar på produkter. Dessutom behövs omfattande produktinformation, både för att dela med sig av och för att uppfylla specifika krav. Det bästa är att vara proaktiv, förberedd och följa det pågående arbetet. Även om alla detaljer ännu inte är klara, vet vi i vilken riktning utvecklingen går, säger hon.

Att arbeta med ekodesign handlar om att göra genomtänkta val redan från början, säger Hanna Lindén.

– Cirka 80 procent av en produkts hållbarhet eller cirkularitet avgörs i designfasen. Om man tänker rätt från början ökar chansen att göra smarta val. När produkten väl är tillverkad kan man bara utgå från dess nuvarande form, och då är många faktorer redan avgjorda, som reparerbarhet, materialval och resursanvändning.

För att komma i gång med arbetet finns det flera olika ramverk, i grunden handlar det om att förstå hur designen, materialen och andra egenskaper påverkar produktens hållbarhet och cirkularitet längre fram i värdekedjan.

Ett ramverk som ofta används, och som Hanna Lindén rekommenderar är Ekodesignhjulet, som bryter ner arbetet i åtta delar. Hanna Lindén berättar att det finns andra ramverk också, men att huvudsyftet är detsamma: att ge en vägledning för att integrera hållbarhet och cirkularitet i allt från inköp och produktion till användning.

– Att genomföra en livscykelanalys är ett bra sätt att förstå var i livscykeln den största miljöpåverkan uppstår. Om analysen visar att den största påverkan sker hos slutkunden kan det vara nödvändigt att justera designen för att minska miljöpåverkan där. Det är också viktigt att tänka på hur komponenter och material kan cirkuleras. I vissa fall kan det även krävas en omprövning av affärsmodellen. Ekodesignhjulet ger en bra grund, men fångar inte alltid upp alla viktiga aspekter som behöver beaktas, säger hon.

Hanna Lindén påpekar att det är intressant att fundera över affärsmodellen. Hon frågar sig om man bör sälja produkten eller om det är bättre att behålla ägandet.

– Om produkten innehåller värdefulla material kan det vara fördelaktigt att behålla ägandet för att ha kontroll över resurserna. Det ger både tillgång till materialen och insikt i produktens användning, vilket möjliggör en hållbarare design. Exempelvis kan man överväga alternativ till att sälja en motorsåg som används sällan, och i stället utveckla lösningar för delat och effektivt användande.

Vidare säger hon att små förbättringar alltid kan göras, som att ersätta farliga kemikalier eller minska energi- och materialanvändningen i produktionen. Men vid större förändringar kan det vara klokt att reflektera över vad man egentligen erbjuder – kanske kan kunden få den funktion de behöver utan att äga produkten.

Hanna Lindéns tips till företag som vill börja jobba med ekodesign:

1. Känn dina produkter

För att uppfylla kraven i ekodesignförordningen och annan lagstiftning behöver du ha en tydlig översikt över dina produkter. Vad vet du om deras miljöpåverkan? Finns det data om energianvändning och hållbarhet? Se till att du kan rapportera denna information, inklusive produktens prestanda om det krävs.

2. Stärk samarbetet med leverantörer

Bygg starka partnerskap med leverantörer för att samla in och verifiera produktdata. Digitala produktpass kräver detaljerad information till kunder, vilket kan innebära att börja mäta och dokumentera nya parametrar.

3. Inventera och uppdatera IT-system

Granska dina IT-system för att säkerställa att de kan hantera insamling, lagring och rapportering av hållbarhetsdata. Ett effektivt datasystem är avgörande för att möta framtida krav.

4. Skapa mervärde med data

Använd den insamlade informationen för att stärka både företaget och kundupplevelsen. Det handlar inte bara om lagkrav – utan även om att fatta hållbara affärsbeslut. Digitala produktpass kan ge insikter om produktens livscykel och återvinningsbarhet, vilket kan bli en konkurrensfördel.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.