Inga produkter i varukorgen.
Stor guide: Här är EU-fonderna som kan finansiera dina klimatprojekt
Guide Miljardtals kronor är öronmärkta för klimatet i EU-fonder, och fritt fram för företag att söka. Men många behöver skicka in sina ansökningar upp till tre gånger för att få stödet. Johan Jacobsson, klimatrådgivare på PWC, berättar hur du sätter din ansökan vid första tillfället.
Varje år betalas 200 miljarder kronor från en rad EU-fonder som är skapta för att bidra till unionens klimatomställning. I vissa länder i EU är det en självklarhet att ta del av tillgängligt statsstöd, men Johan Jacobsson, klimatrådgivare på PWC, menar att den ryggmärgsreflexen inte finns på samma sätt i Sverige. Detta då den svenska staten historiskt sett inte har subventionerat industrin i lika stor utsträckning som exempelvis Tyskland eller Frankrike. Han anser dock att företag borde tänka om i det avseendet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Jag tycker inte att man ska vara rädd för att söka stöd, även om det är omfångsrika processer förknippade med ansökningsprocessen. Bidrag är ju till för att lyfta bort en risk som företag annars inte hade varit villiga att ta.
Samtidigt är Johan Jacobssons erfarenhet att många styrelser och företagsledningar är väldigt måna om att ta in stöd i företaget.
– De driver ofta på för att inventera möjligheterna att få in bidrag. Det är ofta väldigt viktigt för dem.
Hur gör man då för att säkra miljonerna i EU-fonderna? Det här säger Johan Jacobsson till företag som vill ha rådgivning om EU-stöd.
– Börja med att identifiera vilka program det är som är tillämpliga och titta på hur projektet eventuellt passar in i bidragsramarna. Det vanliga är att man söker sig till oss från ett företag som har säten i många länder och så vill man undersöka var någonstans investeringen i fråga kan passa bäst och var finns det för möjligheter att få bidrag.
Något som är viktigt att komma ihåg, menar han, är att inga EU-utbetalningar sker utan motkrav.
– Det är ju inte gratis pengar. Det är ju styrmedel som ofta ska ha en klimatnytta. Man måste därför kommunicera på ett visst sätt, och dessutom är det ofta ett krav att dela med sig av sina tekniska landvinningar. Så det gäller ju att tänka efter på vad man söker pengar för och vad villkoren är.
Det andra som är viktigt att komma ihåg är att ansökningen kommer vara tidskrävande.
– Det gäller att i grunden förstå vad företagets idé är och vad investeringen ska gå till, och sedan återberätta det på ett övertygande sätt i ansökan. Då gäller det ofta att hitta och redovisa stora mängder information. Inte sällan sker det att företag får ansöka upp till tre gånger för att EU ibland nekar stöd. För att säkra pengarna vid första försöket har Johan Jacobsson följande tips:
– Det första är att identifiera rätt program och läsa igenom riktlinjerna noggrant. Sedan är det viktigt att budgeten i ansökan är detaljerad och realistisk. Och såklart att man är medveten om att myndigheterna och kommissionen kommer att granska kostnaderna noggrant.
När ansökningen är godkänd är dock inte allt klappat och klart. Ett stort och ofrånkomligt arbete i processen är rapporteringen.
– Det kan vara rätt kämpigt, särskilt den finansiella delen. Hur stora utgifter har vi haft? Hur kan vi styrka dessa utgifter? Rapporteringen behöver följa vissa former och den behöver revideras.
Guide
EU-fonder för klimat och hållbarhet
1. LIFE
LIFE ÄR ETT EU-BIDRAG som kan finansiera 60–95 procent av den totala kostnaden i ett större miljö-, klimat- eller naturprojekt.
ÄMNESOMRÅDEN DU KAN SÖKA INOM
► Natur och biologisk mångfald
► Cirkulär ekonomi och livskvalitet
► Klimatbegränsning och klimatanpassning
► Övergång till ren energi
Projekten kan vara pilot- eller demonstrationsprojekt, bästa praxis-projekt (bästa tillgängliga teknologi) eller större regionala eller nationella miljö- eller klimatprojekt (så kallade strategiska projekt). Ofta krävs spridningspotential, vilket innebär att projektresultaten ska kunna användas, replikeras eller på annat sätt vara relevanta för andra aktörer i EU.
PROJEKTTID
Projekt kan pågå i två till fem år, men även längre.
PROJEKTBUDGET
Projektbudgetar kan variera från 15–30 miljoner kr, men kan även vara större. Den vanligaste nivån på medfinansiering från Life är 60 procent, vilket innebär att annan finansiering måste hittas för resten. Det finns ingen max- eller minimigräns för projektbudget, men alltför små projekt har oftast ingen relevans ur ett EU-perspektiv.
SÅ ANSÖKER DU
Ansökan sker en gång om året via EU:s ansökningsportal. Ansökningsomgången öppnar oftast under våren och stänger efter sommaren. När ansökningsomgången öppnar publiceras också årets prioriteringar för varje delprogram. Det är viktigt att noga läsa igenom utlysningstexterna och utforma sin projektidé utifrån dem.
2. HAVS-, FISKERI- OCH VATTENBRUKSFONDEN
EUROPEISKA havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) stödjer hållbart fiske och vattenbruk, skyddar marina ekosystem och biologisk mångfald, förbättrar kvaliteten på fiskeri- och vattenbruksprodukter, stärker kustsamhällens ekonomiska och sociala hållbarhet, och främjar innovativa projekt och forskning. Genom dessa insatser bidrar fonden till EU:s gemensamma fiskeripolitik och havspolitik, samt till att hantera klimatförändringar och förbättra den marina miljön.
VAD STÖDET SKA GÅ TILL:
► Mer hållbara och konkurrenskraftiga företag inom, vattenbruk, fiske och beredning.
► Hållbar administration av haven
► Bevarande av biologisk mångfald i haven.
► Utveckla konkurrenskraftiga och innovativa företag inom fiske och vattenbruk.
► Skydda, bevara och återställa biologisk mångfald i sjöar och hav.
► Öka kompetens hos och samarbetet mellan branschens företag, organisationer och myndigheter.
VEM KAN ANSÖKA OM STÖD
► Universitet
► Företag inom fiskeri och vattenbruk,
► Kommuner och myndigheter.
► Bransch- och producentorganisationer
SÅ GÅR DET TILL
Jordbruksverket, som har ansvaret för Havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, tillhandahåller information om varje stöd på sin webbplats. Där kan du ta del av vilka stöd som är tillgängliga, vem som kan ansöka om dessa stöd, vilka mål insatserna ska uppnå och vilka krav du som ansökande behöver uppfylla.
3. REGIONALFONDEN
STÖDJER PROJEKT som främjar grön omställning, digitalisering, företagande, kompetensutveckling, forskning och bredbandsutbyggnad. Syftet är att skapa hållbar regional utveckling och ökad sysselsättning över hela landet.
FÖR ATT DITT PROJEKT SKA FÅ FINANSIERING FRÅN FONDEN, MÅSTE DET BIDRA TILL ETT ELLER FLERA AV FONDENS MÅL:
ETT SMARTARE EUROPA: Förbättra forskning, innovation och digital utveckling samt stödja tillväxten av små och medelstora företag för att öka ekonomisk tillväxt och effektivitet.
ETT GRÖNARE EUROPA: Främja energibesparing och användning av förnybar energi för att skydda miljön.
ETT MER SAMMANLÄNKAT EUROPA: Förbättra transport- och kommunikationsnät, särskilt i mindre utvecklade regioner.
DU KAN ANSÖKA OM STÖD OM DU REPRESENTERAR EN JURIDISK PERSON. HÄR ÄR EXEMPEL PÅ JURIDISKA PERSONER:
► Universitet och högskolor
► Regioner, kommuner eller statliga myndigheter
► Ideella och ekonomiska föreningar
► Aktiebolag och handelsbolag
► Branschorganisationer
► Forskningsinstitut Privatpersoner kan inte ansöka om stöd för att genomföra projekt.
VAR SKA PROJEKTET BEDRIVAS?
Med sitt regionala fokus är fonden i Sverige uppdelad i geografiska programområden. Denna uppdelning görs för att hantera de unika utmaningar som finns i olika delar av landet. Se till att söka utlysningar inom ditt län eller kontakta Tillväxtverket för att diskutera idéer om samarbete över länsgränserna.
4. FONDEN FÖR EN RÄTTVIS OMSTÄLLNING
FONDEN FÖR EN RÄTTVIS OMSTÄLLNING, FRO, ska stödja regioner och industrier som påverkas mest av övergången till en koldioxidneutral industri 2050. Detta genom att finansiera åtgärder som minskar utsläpp och göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av omställningen.
I SVERIGE KAN FÖLJANDE REGIONER OCH INDUSTRIER TA DEL AV STÖDET.
► Stålindustrin i Norrbottens län.
► Metallindustrin i Västerbottens län.
► Mineralindustrin i Gotlands län.
INOM DESSA SEKTORER KAN FÖLJANDE AKTÖRER SÖKA STÖD:
► Företag och anläggningar enligt direktiv
► Regioner och kommuner i berörda län
► Universitet och högskolor
► Forskningsinstitut
► Utbildningsaktörer
► Arbetstagarorganisationer
► Branschorganisationer
► Företag i industriernas värdekedja Privatpersoner kan inte ansöka om stöd för att genomföra projekt.
5. INTERREG
UTVECKLAR SAMARBETET mellan länder. Vill uppmuntra städer, regioner och organisationer i olika länder att samarbeta och lära av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk.
VAD PROJEKTET SKA BIDRA TILL?
För att söka finansiering ska ditt projekt bidra till EU:s politiska mål för investeringar 2021-2027:
► Ett EU som följer principerna i den europeiska pelaren och är mer socialt.
► Ett koldioxidfritt, grönare EU som investerar i klimatarbete, energiomställning och förnybara energikällor.
► Ett EU som stöder lokala utvecklingsstrategier och hållbar stadsutveckling, närmare medborgarna.
► Ett EU som är mer sammankopplat, med digitala nät och strategiska transportnät.
► Ett smartare EU tack vare stöd till småföretagen, ekonomisk omvandling, digitalisering och innovation.
UTÖVER DESSA SKA DITT PROJEKT BIDRA TILL FÖLJANDE MÅL FÖR INTERREG:
► Ett tryggare och säkrare Europa genom externa åtgärder, särskilt inom gränspassage, rörlighet över gränser och migrationshantering, inklusive skydd av migranter.
► Bättre samarbetsstyrning genom åtgärder som förbättrar myndigheternas institutionella kapacitet, effektiviserar den offentliga förvaltningen, avlägsnar gränshinder samt bygger upp ömsesidigt förtroende mellan människor.
5. JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING
JORDBRUKSFONDEN för landsbygdsutveckling syftar till att stärka landsbygdens livskraft och hållbarhet genom riktade insatser. Fonden finansierar projekt som främjar konkurrenskraftiga jordbruksföretag, bevarar biologisk mångfald och stimulerar innovation inom sektorn.
STÖDET SYFTAR TILL ATT:
► Stärka konkurrenskraften inom jordbrukssektorn
► Förbättra lantbrukarnas position i livsmedelskedjan
► Bekämpa klimatförändringar och anpassa jordbruket till nya klimatförhållanden
► Främja miljövård och hållbara jordbruksmetoder
► Skydda och bevara landskapet samt den biologiska mångfalden
► Underlätta generationsskiften inom lantbruket
► Stimulera utvecklingen av en livskraftig landsbygd
► Värna om folkhälsan och säkerställa hög kvalitet på livsmedel
► Uppmuntra kunskapsutveckling, innovation och digitalisering inom jordbrukssektorn
VEM KAN TA DEL AV STÖDET?
Många av fondens stöd är specifikt inriktade på jordbruksföretagare. Det finns även stöd som är tillgängliga för myndigheter, kommuner, regioner, föreningar och andra typer av organisationer att söka.
