Guide: Så får du hållbar finansiering

Här är några tydliga trender inom hållbar finansiering – och de faktorer som avgör om ett hållbarhetsprojekt får grönt ljus.

OFFENTLIG SEKTOR 

Hållbar finansiering blir standard

För kommuner och regioner är hållbar finansiering i dag en integrerad del av den ordinarie ekonomiska planeringen. En central aktör är Kommuninvest, som ägs av kommuner och regioner och står för omkring 60 procent av kommunsektorns samlade lånefinansiering.

– Kommuninvests uppdrag är att finansiera kommunsektorns investeringar i ett hållbart samhälle. Det ligger i vårt grunduppdrag, både när det gäller miljö, klimat och social hållbarhet, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest.

I praktiken innebär det att Kommuninvest finansierar kommunernas investeringsplaner – allt från energieffektiva skolor och sjukhus till VA-infrastruktur, förnybar energi och hållbara transporter. En stor del av dessa investeringar sker i dag via gröna lån.

Utvecklingen har varit snabb. På ungefär tio år har andelen hållbar finansiering i kommunsektorn gått från nära noll till omkring 20 procent. Allt fler kommuner ser i dag hållbar finansiering som ett strategiskt verktyg – inte bara för att minska klimatpåverkan, utan också för att framtidssäkra sin ekonomi.

– Det finns en tydlig efterfrågan från kapitalmarknaden på hållbara investeringar. Kommuner som kan visa att deras projekt lever upp till etablerade kriterier står starkare även finansiellt, säger han.

Att följa upp

Men görna lån handlar inte bara om etiketter. För att få tillgång till hållbar finansiering krävs att projekten uppfyller tydliga hållbarhetskrav – och att kommunen har system och resurser för att följa upp dem över tid.

– Transparens och uppföljning är avgörande. Man behöver ha koll på vilka kriterier som gäller och kunna visa att projekten fortsätter att leva upp till dem, säger Björn Bergstrand.

En viktig framgångsfaktor är också intern förankring. Kommuner som integrerar hållbar finansiering i styrning, budget och uppföljning får större utväxling på sina investeringar – både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv.

BANKERNA 

Hållbarhet en kreditrisk

För företag som söker finansiering är hållbarhet inte längre en sidofråga. Hos Nordea vägs hållbarhetsaspekter in i den ordinarie kreditbedömningen, på samma nivå som finansiella risker.

– Vi har en mycket omfattande integrering av hållbarhetsrisker i vår kreditbedömning. Vi analyserar både nuvarande och framtida risker som är specifika för olika branscher och marknader, säger Anja Hannerz, hållbarhetschef på Nordea. I praktiken innebär det att klimatpåverkan, energianvändning, omställningsförmåga och andra hållbarhetsfaktorer vägs in när banken bedömer låntagarens återbetalningsförmåga över tid. Hållbarhet har därmed blivit en integrerad del av kreditrisken och den långsiktiga affärsdugligheten.

Ett viktigt verktyg i bankernas omställningsfinansiering är hållbarhetslänkade lån, där lånevillkoren kopplas till att företaget når uppsatta hållbarhetsmål. Efter några ojämna år bedömer Nordea att marknaden nu har mognat.

– Vi ser att kvaliteten i standarder och strukturer har förbättrats. Nyckeltalen blir tydligare, mer konsoliderade och mer fokuserade på det som är strategiskt viktigt i relation till låntagarens affärsmodell, säger Anja Hannerz.

KAPITALÄGARNA 

Omställningsplanerna granskas

För långsiktiga kapitalägare räcker det inte att en investering är märkt som grön. Hos Folksam kombineras exkludering av ohållbara verksamheter med aktivt ägararbete för att driva verklig omställning.

– Vi utgår alltid från våra policyer för ansvarsfulla investeringar, där vi sorterar bort investeringar i branscher som vi bedömer är ohållbara, samtidigt som vi arbetar med att påverka de bolag vi äger att ta större ansvar för klimat och miljö, mänskliga rättigheter och antikorruption, säger Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.

Folksam investerar i flera tillgångsslag, bland annat aktier, räntebärande instrument och fastigheter. Hur hållbarhetsarbetet bedrivs skiljer sig mellan dessa, men kraven på trovärdighet är gemensamma. Särskilt stor vikt läggs vid bolagens omställningsplaner.

– Vi ser gärna att bolag antar nettonollmål och att målen granskas och valideras av tredje part, exempelvis SBTI. I branscher där bolag har liknande förutsättningar jämför vi också omställningsplaner för att identifiera bästa praxis, säger Emilie Westholm.

Kraven på data och uppföljning har ökat kraftigt, inte minst till följd av ny EU-lagstiftning. Samtidigt är tillgången till tillförlitlig hållbarhetsdata fortfarande en utmaning för många aktörer.

– Många hållbarhetsrelaterade datapunkter är svåra att kvantifiera.

Därför försöker vi alltid bilda oss en egen uppfattning genom att använda information från flera olika källor, säger Emilie Westholm.

När det gäller gröna obligationer ser Folksam en marknad som vuxit snabbt sedan slutet av 2010-talet. Fler aktörer emitterar grönt och efterfrågan är hög, även om den gröna premien successivt minskar. I Sverige är gröna byggnader fortsatt den vanligaste projektkategorin.

PENSIONSKAPITALET 

Affärsplanen avgör

För pensionsförvaltare är hållbar finansiering nära kopplad till uppdraget att leverera långsiktig avkastning. Hos AMF är utgångspunkten tydlig: hållbarhetsinvesteringar ska bidra till att ge spararna så hög pension som möjligt.

– När vi gör investeringar utgår vi alltid från vårt uppdrag att leverera hög pension till våra kunder. Det gäller även när vi utvärderar gröna obligationer och omställningsprojekt, säger Suzanna Eckerhall, hållbarhetsansvarig på AMF.

AMF ser ingen motsättning mellan hållbarhet och lönsamhet. Tvärtom bedöms bolag som aktivt integrerar hållbarhetsfrågor i sina affärsmodeller ofta ha bättre långsiktiga utsikter.

– Hållbarhetsarbetet bidrar till bolagens förmåga att vara långsiktigt lönsamma och stärker därmed vår möjlighet att leverera på vårt uppdrag, säger Suzanna Eckerhall.

Ökade krav på transparens, bland annat genom CSRD, ses i grunden som positiva eftersom de ger investerare bättre underlag för att prissätta risker och möjligheter. Samtidigt råder viss osäkerhet kring hur regelverket kommer att utvecklas över tid.

– För oss är relevant, tydlig och tillförlitlig information avgörande. Även bolag som undantas från CSRD kommer sannolikt att fortsätta redovisa hållbarhetsinformation, eftersom investerare fortsatt efterfrågar den och många företag ser ett affärsvärde i transparensen, säger Suzanna Eckerhall.

”Ledingens kompetens avgörande”

När företag söker kapital för hållbarhetsprojekt ser AMF ofta samma grundläggande utmaningar som vid andra investeringar.

– Vi vill se en tydlig och trovärdig affärsplan där marknad, risker, genomförande och kapitalbehov är realistiskt beskrivna. Ledningens kompetens och ägarstrukturen är också avgörande faktorer, säger hon.

Framåt ser AMF särskild potential i investeringar som bidrar till ett mer motståndskraftigt samhälle, exempelvis inom digital infrastruktur och transporter – områden där hållbarhet och långsiktigt värdeskapande går hand i hand.

Checklista: Så tänker kapitalmarknaden

• Tydlig affärs och investeringslogik
  Kapitalgivare vill förstå varför investeringen är relevant – inte bara ur ett hållbarhetsperspektiv, utan också affärsmässigt. Det ska vara tydligt vilket problem som löses, hur projektet skapar värde och hur det bidrar till organisationens långsiktiga ekonomi. En grön etikett räcker inte utan måste backas upp av en trovärdig affärsmodell.
• Relevanta och uppföljningsbara hållbarhetsmål
  Målen ska vara kopplade till verksamhetens faktiska påverkan och risker, inte generella ambitioner. Kapitalmarknaden efterfrågar konkreta nyckeltal – till exempel utsläppsminskningar, energieffektivisering eller resiliensförbättringar – som går att mäta, följa upp och utvärdera över tid.
• Transparens och tillförlitlig data
  Investerare och banker behöver kunna lita på den information som presenteras. Det gäller både finansiell data och hållbarhetsdata. Otydliga antaganden, bristande datakvalitet eller svag spårbarhet kan snabbt försämra finansieringsmöjligheterna, även för i grunden hållbara projekt.
• Förmåga till uppföljning över tid
  Hållbar finansiering är inte en engångsbedömning. Kapitalgivare vill se att organisationen har system, processer och resurser för att följa upp mål och villkor under hela investeringens löptid. Det gäller särskilt för gröna obligationer och hållbarhetslänkade lån där kraven kvarstår år efter år.
• Ledning och styrning med kapacitet att genomföra
  Slutligen väger organisationens styrning tungt. Kapitalmarknaden granskar ledningens kompetens, ansvarsfördelning och beslutsprocesser. Projekt som är väl förankrade i ledning och styrelse – och integrerade i ordinarie styrning och budget – bedöms generellt ha större chans att leverera enligt plan.