6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Biomassa används i flera nyckelsektorer inom EU:s klimatomställning, bland annat inom stål- och cementindustrin, kraftvärmeverk och tillverkning av biodrivmedel. Den har också en central roll i att möjliggöra negativa utsläpp genom bioenergi med koldioxidavskiljning och lagring (BECCS), där koldioxid från biomassa fångas in och lagras permanent under jord.

Forskarna betonar att biomassa inte bara bör ses som en energikälla – det verkliga värdet ligger i dess fossilfria kolatomer, som kan ersätta fossila kolkällor i industrin. Studien pekar på vikten av att dessa kolatomer används på ett resurseffektivt sätt, antingen genom permanent lagring eller cirkulär återanvändning, för att uppnå EU:s klimatambitioner.

EU bromsar kemikalielag – hotar försvaga folkhälsan

EU:s reform av kemikalielagstiftningen Reach har försenats till efter EU-valet 2024, vilket har väckt oro bland miljö- och hälsogrupper. Enligt en ny rapport från European Environmental Bureau, EEB, riskerar förseningarna att försvaga det befintliga skyddet för människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier.

Ursprungligen lovade Europeiska kommissionen att uppdatera Reach-lagstiftningen som en del av sin kemikaliestrategi för hållbarhet, vilken lanserades 2020 inom ramen för den europeiska gröna given. Reformen skulle bland annat förenkla reglerna för industrin och stärka skyddet mot särskilt farliga ämnen.

Men enligt EEB:s analys har inga konkreta lagförslag lagts fram, trots att förberedelser pågått i över två år. Organisationen varnar för att EU nu kan förlora ett viktigt tillfälle att förbättra skyddet mot cancerframkallande och hormonstörande ämnen. EEB uppmanar EU att snarast återuppta arbetet med reformen.

PFAS-debatt i Bryssel – miljöutskottet vill påskynda utfasning

Representanter från EU-parlamentets miljöutskott pressade i en debatt på torsdagen EU-kommissionen att skynda på arbetet med att begränsa PFAS-kemikalier, skriver Europaportalen. Flera ledamöter uttryckte frustration över långsam handläggning och efterlyste en tydlig plan för utfasning.

Kommissionens företrädare betonade vikten av vetenskapligt underlag och hänvisade till pågående utvärderingar inom EU:s kemikalielagstiftning. Samtidigt visades nya data där PFAS-föroreningar i vatten når alarmerande nivåer i flera EU-länder.

Vissa PFAS anses fortfarande nödvändiga inom bland annat medicinteknik och försvarsindustri, vilket lyftes som skäl till möjliga undantag. Flera ledamöter förespråkade en balanserad strategi.

Den svenske ledamoten Jonas Sjöstedt (V) kritiserade skarpt att PFAS-haltigt brandskum exporteras till Ukraina och krävde ett exportförbud. Kommissionen lovade att undersöka frågan.

Nya detaljer kring Omnibus-paketet

EU-rådets första utkast till det så kallade andra Omnibus-paketet innehåller flera föreslagna justeringar av hållbarhetsdirektiven CSDDD och CSRD. Bland annat föreslås en ny definition av begreppet ”plausibel information”, som ska ha ”objektiv och rimlig sannolikhet att vara sann” för att företag ska behöva agera enligt due diligence-reglerna.

Utkastet föreslår också att kravet på uppförandekoder i avtal med leverantörer görs frivilligt, och att informationsskyldigheten begränsas till direkta affärspartners med fler än 500 anställda. Syftet är att minska den administrativa bördan för företagen.

Rådet föreslår även att vissa lättnader ska gälla för så kallade Public Interest Entities under CSRD. Dessutom föreslås att kommissionens riktlinjer för företagens skyldigheter skjuts fram till juli 2026. Förhandlingarna om förslaget fortsätter inom rådet och därefter med Europaparlamentet. Slutgiltigt antagande väntas tidigast i slutet av 2025.

EU-rådet vill snabba på processen för klimatmål 2035

EU-rådet har i ett nytt diskussionsunderlag föreslagit att arbetet med EU:s klimatmål för 2035 tidigareläggs. Förslaget innebär att kommissionen ska lägga fram ett mål redan våren 2026, i stället för sommaren 2027 som tidigare planerats.

Tidsplanen syftar till att ge tillräckligt med tid för politiska förhandlingar före EU-valet 2029. Rådet vill också att kommissionen använder klimatmålet för 2040 som grund i beräkningarna, samt väger in kapacitetsbedömningar för medlemsländerna. Förslaget ska diskuteras vidare i rådet och är ännu inte bindande.

Miljöorganisationer anmäler EU-kommissionen för Omnibus-förslag

En koalition av åtta miljö- och människorättsorganisationer har lämnat in ett klagomål till EU:s ombudsman med kritik mot hur EU-kommissionen har tagit fram det så kallade Omnibus-förslaget. Organisationerna menar att processen varit odemokratisk, otransparent och gynnat smala industrigrupper, särskilt inom olje- och gasindustrin.

Omnibus-förslaget innebär ändringar i flera nyligen antagna hållbarhetslagar, bland annat CSRD, CSDDD och taxonomiförordningen. Enligt organisationerna har förslaget tagits fram utan offentligt samråd, utan konsekvensbedömningar och i strid med EU:s klimatlag.

Bland undertecknarna finns ClientEarth, Anti-Slavery International, Clean Clothes Campaign, European Coalition for Corporate Justice, Friends of the Earth Europe, Global Witness, Notre Affaire À Tous och Transport & Environment.

EU:s ombudsman kommer nu att granska klagomålet och avgöra om kommissionens agerande strider mot reglerna för god förvaltning. Organisationerna uppmanar samtidigt Europaparlamentet och medlemsländerna att stoppa förslaget i den fortsatta lagstiftningsprocessen.