10 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Elva EU-länder kräver försvagad och senarelagd avskogningslag

Elva EU-länder, med Österrike och Luxemburg i spetsen, kräver att den kommande lagen mot importrelaterad avskogning försvagas och skjuts upp. I ett gemensamt dokument uttrycker de oro för att kraven är för strikta och svårgenomförbara för jordbrukare och skogsägare. Den nya lagen, som träder i kraft i december 2025, kräver att importörer kan visa att varor som soja, nötkött och kaffe inte bidragit till nyligen avskogad mark. Länderna föreslår bland annat undantag för länder med ”mycket låg risk för avskogning”, vilket skulle mildra kontrollkraven. Bland undertecknarna finns även Finland, Italien och Tjeckien. EU-kommissionen har tidigare justerat lagförslaget men har ännu inte kommenterat det senaste kravet.

Omnibus-förslaget granskas för bristande transparens

EU:s ombudsman Teresa Anjinho har inlett en granskning av kommissionens så kallade omnibus-förslag, som syftar till att minska företagens rapporteringsbörda inom hållbarhet och due diligence. Granskningen följer en anmälan från åtta civilsamhällesorganisationer, som menar att kommissionen kan ha brutit mot sina egna riktlinjer för god förvaltningssed genom att utelämna offentligt samråd och konsekvensanalys. Förslaget innebär lättnader för både små och stora företag, men kritiker hävdar att detta sker på bekostnad av transparens och ansvar. Särskild kritik riktas mot att samtal ska ha förts med industriföreträdare bakom stängda dörrar innan offentliggörandet. Ombudsmannen har nu begärt svar från kommissionen om vilka aktörer som deltagit och varför processen avvikit från EU:s normer. Kommissionen har ännu inte kommenterat granskningen.

EU planerar gemensam marknad för naturkrediter till 2027

EU-kommissionen planerar att lansera en gemensam marknad för naturkrediter senast 2027, enligt ett läckt internt dokument. Syftet är att skapa ett frivilligt och standardiserat system där företag kan investera i projekt för biologisk mångfald och naturrestaurering. Marknaden ska bygga på gemensamma regler, metodiker och tillsyn för att säkerställa miljöintegritet och motverka greenwashing. Samtidigt inleds ett pilotprojekt under 2025 för att testa systemet i praktiken, enligt EU-parlamentarikern och före detta miljökommissionären Virginijus Sinkevičius. Naturkrediterna ska inte ersätta lagstadgade miljökrav, utan komplettera EU:s gröna giv och naturrestaureringsförordning.

UNICEF: ”Barns rättigheter riskerar försvagas av omibus”

UNICEF Sverige, Rädda Barnen och UN Global Compact Sverige uppmanar regeringen att säkra barns rättigheter i EU:s pågående förhandlingar om hållbarhetsregler för företag. I ett brev till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) samt EU-minister Jessica Rosencrantz (M) varnar organisationerna för att barns rättigheter riskerar att prioriteras bort i EU-kommissionens omnibuspaket. De efterlyser att hänvisningar till barnkonventionen bevaras i texterna till direktiven om hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet, samt att företags ansvar omfattar hela värdekedjan – inte bara direkta affärspartners. Barns särskilda sårbarhet och begränsade möjligheter att själva hävda sina rättigheter kräver tydlig reglering, menar de. Organisationerna vill även se en öppen EU-process där civilsamhället deltar och erbjuder sig att träffa ministrarna för vidare dialog.

Ny förordning breddar systemet för ursprungsgarantier

Från 2026 ska ursprungsgarantier inte bara gälla el – utan även gas, värme och kyla. Det föreslår regeringen i en ny förordning som ersätter den nuvarande från 2010. Syftet är att anpassa svensk lag till uppdaterade EU-regler och en ny europeisk standard. Endast nettoproduktion ska kunna ge ursprungsgarantier som blir giltiga i högst fem år. En ny kapacitetsgräns på 50 kilowatt införs, liksom regler för energiomvandling mellan olika energibärare. Energimyndigheten får ansvar för tillsyn och rätt att utfärda föreskrifter. Dessutom införs skärpta krav på mätning, rapportering och vilka uppgifter garantierna måste innehålla. Förändringarna gör det enligt regeringen möjligt för Sverige att fullt ut genomföra artikel 19 i EU:s direktiv om förnybar energi. Regeringen bedömer att regelverket håller sig inom direktivets ramar och att övergångsregler tryggar kontinuiteten för dagens aktörer.

Regeringen utreder fler CSRD-granskare utanför revisionskåren

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att pröva om även andra än auktoriserade revisorer ska få granska företags CSRD-rapporter. I dagsläget är det endast revisorer som får utföra granskningen i Sverige, till skillnad från flera andra EU-länder som redan tillåter alternativ. Utredningen välkomnas av Svenskt Näringsliv, som menar att fler granskare kan sänka kostnaderna och bredda kompetensbasen. Kritiker varnar dock för risker med sänkt kvalitet och försvagad samordning med finansiell rapportering. Utredningen omfattar även en översyn av företagskategoriseringar och gränsvärden i årsredovisningslagen, i ljuset av EU:s justeringar. Redovisning av uppdraget ska ske senast den 29 maj 2026.

Vite ska tvinga fartyg att följa utsläppsregler

Regeringen vill skärpa kontrollen över sjöfartens klimatpåverkan genom lagändringar som gör EU:s utsläppshandel mer verkställbar. Enligt förslaget ska rederier som bryter mot rapporteringskraven kunna tvingas följa besluten – med vite. Transportstyrelsen föreslås få rätt att besluta om att avvisa, kvarhålla eller införa anlöpsförbud mot fartyg som inte uppfyller utsläppskraven. Beslut om vite ska prövas av mark- och miljödomstolen. Kustbevakningen och polisen får bistå med att verkställa vissa beslut – dock inte avvisningar, som bedöms vara praktiskt svåra att genomföra. I särskilda fall får våld användas, exempelvis vid motstånd ombord. Lagrådet har inte haft några invändningar och flera remissinstanser tillstyrker förslaget. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2026

Sverige har tappat ledarrollen i EU:s jämställdhetsarbete

En ny studie från Lunds universitet visar att Sverige inte längre uppfattas som en ledande aktör i EU:s jämställdhetsarbete. Avskaffandet av den feministiska utrikespolitiken 2022 har påverkat omvärldens bild av Sverige, som nu ses som ett land bland flera snarare än ett föregångsland. Studien baseras på intervjuer med representanter från andra EU-länder och visar att Finland idag anses driva de mest ambitiösa förslagen.