Jakten på kilowattimmar får nya dimensioner

Energieffektivisering Energieffektivisering är själva grunden för ett hållbart energisystem. Och visst energieffektiviserar Sverige – även om det långsiktiga gnetandet med mätning, åtgärd och uppföljning inte syns lika mycket som tillförselfrågorna i debatten. I det tysta sker en omsvängning från jakt på kilowattimmar till klimatneutralitet.

Jakten på kilowattimmar får nya dimensioner
Shutterstock

Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet, tvekar inte när hon får frågan om energieffektiviseringens betydelse.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Den är jätteviktig, en grundförutsättning för allt. Ett ineffektivt system är som ett såll som ständigt läcker. Det spelar ingen roll hur bra grejor vi än fyller det med. Man måste först täta hålen, det är en förutsättning för att komma framåt. Det är jättemycket fokus på tillförsel nu, men vi måste effektivisera, säger hon.

Ökat intresse för effektbehovet

Fokus på tillförsel, det betyder fokus på energislag. Ska vi fylla elnätet med energi från sol och vatten, kärnkraft eller kol? Ska transporterna ske med bensin, biodiesel eller kanske vätgas i tanken? Sådana diskussioner kring val av tekniska lösningar och vilken infrastruktur som ska byggas ser vi mycket av idag, ofta handlar det om politiska beslut som debatteras.

Men i det tysta sker en utveckling inom energieffektiviseringens område. Bland annat ökar intresset för att ta kontroll över effektbehovet. Den som kapar sina effekttoppar, alltså minskar belastningen på elnätet när den är som högst, kan bidra till ökad hållbarhet.

Effektbalansen i energisystemet viktig

Ett konkret exempel är att fastighetsägare som jämnar ut sin värmeanvändning på vintern, alltså undviker att köpa mycket energi när alla andra gör det, minskar behovet av att elda reservkraftverk med fossila bränslen i kylan. Frågan är också kopplad till den om att öka andelen förnybara energikällor.

– Vi tittar på hur man ska klara effektbalansen i ett energisystem med mer förnybara energislag. Att ha kontroll över effekten blir viktigt för att få ett balanserat system. Det är viktigt att ha ett systemperspektiv och att veta vilka energislag som passar bäst att använda vid olika situationer, säger Louise Ödlund.

Två mål för energieffektivisering

Sverige har två nationella mål för energieffektivisering: dels det gamla 2020-målet, dels det nya från energiöverenskommelsen 2016. Enligt det ska Sverige ha en 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005.

Energimyndigheten följer upp de politiska målen. Camilla Dellby är projektledare för den årliga uppföljningen.

– Energiintensiteten, det vill säga tillförd energi per BNP, är 16 procent lägre än 2008 och det nuvarande målet är 20 procent till 2020. Man ser en nedåtgående trend även om det finns årliga variationer, säger hon.

Svårt jämföra olika branscher

Vem effektiviserar då mest? Är det den energiintensiva basindustrin, byggsektorn, eller kanske transportnäringen?

– Det är svårt att jämföra olika branscher eftersom de har olika syften. Energieffektivisering behöver inte betyda att man minskar energianvändningen, utan att man använder energin smartare, säger Camilla Dellby.

Ett möjligt sätt att undersöka om näringslivet effektiviserar är att titta på de energikartläggningar som alla företag med fler än 250 anställda eller en viss omsättning ska göra. Men energikartläggningarna blev lagkrav först 2016 och ska slutrapporteras efter fyra år, och det är därför inte lätt att dra några säkra slutsatser.

– Resultatet är inte framme förrän 2020. Men vi ser redan nu trender och tendenser, vi har fått delrapporter från 1063 verksamheter, berättar Anders Pousette, Energimyndigheten.

Systematiskt arbete inom industrin

De som delrapporterat använder totalt 183 TWh per år, vilket är hälften av Sveriges totala energianvändning. Enligt de hittills genomförda energikartläggningarna finns 6 TWh möjliga, lönsamma besparingsåtgärder.

Anders Pousette.
Anders Pousette. Anders Pousette.

– Det är ett grovt estimat, men vi har bevis för att det händer saker hela tiden. Det blir kanske inte så många procent, men man får beakta att det sker på årlig basis och att det handlar om en kontinuerlig förändring, säger Anders Pousette.

Han ser positivt på utvecklingen.

– De stora industrierna jobbar systematiskt med energiledningssystem. Vi ser hur effektivt det är. Det går aldrig att hitta allt på en gång, man måste jobba kontinuerligt, säger Anders Pousette.

Klimatneutral energianvändning

Metoden att mäta energiintensitet har kritiserats för att ge för stort utrymme åt andra faktorer än just energieffektivisering. En kraftigt höjd BNP skulle enligt kritikerna kunna ge intryck av att landet energieffektiviserat trots att inget gjorts. Anders Pousette konstaterar att det har skett en förändring i själva effektiviseringsbegreppet. Från att ha handlat om en jakt på kilowattimmar talar man nu mer om resurseffektiv energianvändning. Ett vidare begrepp som också väger in klimatneutral energianvändning.

– Det kommer i sektorsstrategierna för energieffektivisering som vi etablerar nu för att nå målet till 2030, säger Anders Pousette.

Långsiktiga mål för energieffektivisering är viktiga

Louise Ödlund menar att de politiska målen är viktiga, och att det är betydelsefullt att man tittar på vad vi måste uppnå snarare än vad vi tror att vi kan uppnå.

– Det är bra att vi har långsiktiga mål, för långsiktighet är något som vi saknat länge. Frågan är hur det blir verklighet. Men målen är bra eftersom de visar att det finns politisk konsensus och att man jobbar mot dem tillsammans. Man kan alltid ha fler önskningar, men det viktiga är att partierna har kommit överens, säger hon.

Läs mer: Anders Wijkman om den stora omvandlingen

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.