Inifrån Europaparlamentet: ”En historisk tid för klimatet”

För första gången sedan coronapandemin bröt är Europaparlamentets ledamöter på plats i Strasbourg för att delta i parlamentets plenarsession. Under veckan ska det diskuteras, debatteras och röstas. Efter år av isolering är många glada över att vara på plats. Andra muttrar om att det var smidigare och bättre för klimatet att delta från distans.

I högkvarterets mitt finns den kupolliknande plenumsalen – parlamentets kärna. Här fattas beslut som påverkar de flera hundra miljoner människor som bor i EU:s medlemsländer. Av Sveriges lagar beslutas nästan 50 procent av EU. Det är en procentsats som sägs vara ännu högre när det kommer till klimatet.

Och nu ska klimatarbetet skruvas upp ytterligare.

Jytte Guteland (S) har tagit plats plenaumsalens talarstol. Hon sitter med i Europaparlamentets miljöutskott och ska kommentera en av de frågor som parlamentet ska rösta om i veckan. Det är i sammanhanget en relativt liten detalj. Men omröstningen är den första i EU:s stora klimatpaket som de presenterade i juli 2021, och därför historisk.

– Det kan verka som en teknisk fråga, men det är oerhört viktigt för klimatet, säger Jytte Guteland från talarstolen.

Det handlar om att förlänga marknadsstabilitetsreserven i frågan om EU:s handelssystem med utsläppsrätter, eller ETS, Emissions Trading System, som det kallas på EU-språk. Grovt förenklat handlar det om priset på koldioxid. Eller snarare om att förlänga ett undantag (som råkar vara svenskt) i lagstiftningen om priset på koldioxid.

Jytte Guteland talar snabbt och med bestämda rörelser. Efter knappt en minut är hon färdig. Hon avslutar med att tacka sina kollegor och lämnar därefter över till nästa talare. Som huvudförhandlare för klimatlagen sitter hon kanske på en av miljöutskottets tyngsta poster. Bland de svenska politikerna är hon den som suttit med längst.

Dagen efter sitt tal i plenumsalen har hon lyckats klämma in en halvtimmes samtal med Miljö & Utveckling.

Hur har arbetet inom EU förändrats sedan du klev in?

– Otroligt mycket. När jag klev in 2014 var det mycket fikonspråk. Man pratade om EU:s roll och hade långa fördragsdiskussioner, men kom inte riktigt någon vart. Sedan kom Brexit och lång som ett tungt täcke över hela mandatperioden. Det var som ett gammalt äktenskap. Intellektuellt förstod de flesta värdet av att stanna i äktenskapet, men känslomässigt saknades det entusiasm.

Hon berättar vidare att det var i samband med valrörelsen 2019 och framväxten av den europeiska Gröna given som inställningen började ändras.

– Det innebar att EU för första gången fick en tydlig politisk version; Att driva EU mot en mer hållbar riktning.

I juli 2021 presenterades klimatlagen, Fit For 55, som ska fungera som den gröna givens ankare genom konkreta lagstiftningsåtgärder. Nu ska lagförslagen succesivt förhandlas klart och klubbas igenom.

– Det är precis nu, den här våren, som klimatfrågan peakar inom EU, säger Jytte Guteland (S).

Samtidigt understryker hon att det var miljörörelsen som banade vägen.

– Utan den hade det här aldrig inträffat så snabbt. Engagemanget i klimatfrågan har verkligen gjort att EU-äktenskapet fått en ny boost. Det är som att vi går in i en ny tid tillsammans.

Ytterligare ett tecken på att det händer mycket inom klimatområdet på EU-nivå, menar hon är antalet platser i Europaparlamentets miljöutskott, Envi. Med 88 av 705 platser har utskottet växt till det största inom Europaparlamentet.

Och Jytte Guteland är inte ensam om att se ett ökat engagemang inom klimatområdet. När Miljö & Utveckling frågar de andra svenska parlamentariker som sitter med i miljöutskottet beskriver samtliga, från både vänster och höger håll, ett historisk skifte.

Emma Wiesner (C ) är en av dem. Hon äter sin frukost i Europaparlamentets café medan hon pratar. Kaffe, juice och en croissant står på menyn. Det är tidigt på morgonen. Hon ville ha frågorna på förhand och har identifierat några spaningar i arbetet inom miljöutskottet.

– En stor skillnad är att man blivit mycket mer konkret. Man går in på lagstiftning som påverkar medborgare direkt, med prissättning på koldioxid för transportsektorn, bilstandarder och hur företag ska tillverka sina produkter för att nämna några exempel, säger hon.

Hon klev in i Europaparlamentet som 28-åring och är för närvarande Sveriges yngsta ledamot. Dagarna i Strasbourg har varit hektiska, då hon sitter med i förhandlingarna om utsläppshandeln.

Varför tog du dig an det uppdraget?

– Därför att det är den mest centrala lagstiftningen i hela klimatlagen, prissättningen på koldioxid.

Men just nu är det något annat tar upp Emma Wiesners tankekraft. Hon har varit aktiv i kampen mot att gasprojekt ska fortsätta få EU-stöd ett tag framöver, innan det successivt fasas ut. Under gårdagen röstade parlamentet igenom förslaget (som är en liten del av ett större förslag). Emma Wiesner är besviken. Hon ville att stödet till gasprojekten skulle upphöra på en gång.

– Jag trodde att det skulle finnas ett större motstånd. Att förslaget fick ett ja visar att det fortfarande finns en brist på krisinsikt härnere. Man förstår inte att läget är akut, säger hon.

Vad är det som hindrar att man går snabbare?

– Det finns två nyckeluttryck som används för att bromsa klimatarbetet. Det första är företagens konkurrenskraft; man säger att företagen inte klarar sig och vi måste bromsa. Det andra är klimaträttvisa; man säger att hushållen inte klarar sig och vi måste bromsa. Till både höger och vänster finns det argument till att inte vill gå snabbare, säger hon.

Ligger det inte någonting i de argumenten?

– Nej, vi kan inte vänta. Jag tycker mig skönja en trend att klimatfrågan handlar om en generationsfråga i det här parlamentet. Jag har mycket mer gemensamt med mina yngre politiska kollegor, i alla politiska färger, säger hon.

Tiden blir plötsligt knapp. Emma Wiesner ska vidare till nästa intervju. Då ska hon prata om det svenska skogsbruket.

– Det gäller att kunna ställa om hjärnan snabbt när man är här, säger hon oh skrattar.

Några timmar senare slår sig Malin Björk (V) ner i biblioteket, som ligger i nära anslutning till caféet. Hon tar av sig sitt regnbågsfärgade munskydd.

Likt Emma Wiesner vill hon se högre ambitioner och mål. Samtidigt ser hon ljust på det som händer inom klimatområdet på EU-nivå. Hon kopplar direkt de lagar som håller på att införlivas till det som hon kallar för ”Greta-generationen”.

–Tidigare har det varit lite väl mycket tabeller och sifferexercis. Jag tror att Greta öppnade ett fönster för andra politiska världen. Man behöver inte sitta och citera annexet i IPCC-rapporten för att vara en legitim politisk röst. Det tror jag en styrka, säger hon.

Vad har EU för roll i andra länders klimatutsläpp?

– En jättestor roll. Ta bara det om klimattullarna. När EU meddelade att vi går vidare med ett förslag om det, så började USA och Kanada att också att diskutera frågan. Så min förhoppning är att det ska få en global påverkan, säger Malin Björk.

Det börjar närma sig en av Europaparlamentets omröstningar. Jessica Polfjärd (M) gör sig redo från sitt kontor, som ligger i en smal korridor längst upp i parlamentet. Det är litet och påminner om en fartygshytt. På ena väggen finns en utfällbar säng, om det någon gång skulle bli en sen jobb-kväll. Hon säger att hon dock inte nyttjat den.

– Än, tillägger hon och skrattar.

Även Jessica Polfjärd ser positivt på förslaget om klimattullar, men är inte fullt lika övertygad som sin motståndare på vänster-sidan.

– Det finns både för – och nackdelar. Fördelen är att de är ambitiösa, att vi inte ska importera det som är mindre grönt från andra länder. Nackdelen är att de inte är så kompatibla med de globala regelverken kring handel. Men om man hittar en bra balanspunkt och inte drar det för långt, tror jag att de kan komma till nytta, säger hon.

Att hitta en bra balanspunkt är något som Jessica Polfjärd återkommer till under samtalet.

– Det kan inte bara vara ett sifferbingo, där man tävlar om att toppa varandra med höga mål. Det är viktigt att det man gör inte skadar individer och företag. Det behövs en medborgerlig legitimitet. Har man inte med den förståelsen tror jag inte att omställningen kommer gå lika fort, säger hon.

Samtidigt tycker hon att EU behöver göra mer inom området, men genom att satsa på innovationer och ny teknik snarare än att höja målen.

Det har börjat skymma, men i Europaparlamentets högkvarter är det fortfarande full aktivitet. Frans Timmerman, EU-kommissionens vice ordförande, har tagit plats vid talarstolen i plenumsalen. Det är samma talarstol som Jytte Guteland tidigare talade från.

För bara någon timme sedan släppte FN:s klimatpanel IPCC den tredje delen av sin huvudrapport. Likt de två tidigare delarna är budskapet att klimatkrisen är akut. Nu ska Frans Timmermans visa att EU minsann tar budskapet på allvar. Han lutar sig över talarstolen. Gestikulerar med stora gester. Säger att EU står i framkant, men måste växla upp.

När han är färdig kliver en rad andra talare upp. En av dem är svenske Per Holmgren (MP). Han gestikulerar inte med lika stora gester. Inleder talet med att berätta om sin bakgrund som meteorolog.

Två dagar efter sitt tal berättar han för Miljö & Utveckling om sin syn på Frans Timmermans. Att retoriken som den nederländske viceordföranden använder inte tilltalar honom.

– Han har en tendens att slänga ur sig floskler. Det är det här tjatet om att vi går före som jag har svårt för. I praktiken innebär det att vi är minst sämst. Det är ingenting att skryta över.

Har du lyft det?

– Många gånger. Jag mina kollegor skrev ett brev till Timmermans. Svaret vi fick… Jag ska inte säga att det var god dag yxskaft, så illa var det inte. Men det är uppenbart att varken han eller Ursula von Der Leyen (EU-kommissionens ordförande) har några vetenskapliga referenser överhuvudtaget när de säger att EU:s politik är i linje med klimatmålen. Det stämmer inte. Jag tycker att vi måste vara tydligare och ärligare i kommunikationen, säger Per Holmgren.

Han tar på sig sitt munskydd och försvinner bort i en av parlamentets långa korridorer. Under dagen har han röstat om en del i förslaget om utsläppsrätter; den fråga som Jytte Guteland talade om i plenumsalen i början av veckan. Med en stor majoritet i parlamentet röstades förslaget igenom. Därmed har det första beslutet i EU:s stora klimatpaket klubbats.

Fotnot: Miljö & Utveckling har pratat med samtliga av de svenska ledamöterna som sitter med i Europaparlamentets miljöutskott, Envi, förutom Karin Karlsbro (L). Sverigedemokraterna och Krisdemokraterna har inte några ledamöter i miljöutskottet.