Sedan EU:s direktiv om nedskräpningsavgifter trädde i kraft är alla kommuner skyldiga att rapportera sina kostnader för nedskräpning – alltså att hantera skräp som hamnat på fel ställe. Naturvårdsverket har samlat in datan under 2025, och den senaste siffran ligger totalt på 538 miljoner kronor om året.
Så minskar du kostnaderna för nedskräpning – 4 tips från Håll Sverige rent
Avfall Nedskräpningen i Sverige kostar kommunerna över 500 miljoner kronor – per år. Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige rent, berättar om hur kommuner kan sänka kostnaderna och förebygga höga avgifter i framtiden.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
– Vi tycker att siffran är låg, därför motsvarande kostnader i Europa är högre. Så det finns lite jämförelsematerial, även om det inte är jättemycket än, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige rent.
Materialet visar dock att det skiljer sig väldigt mycket mellan olika kommuner i Sverige. Vissa skillnader är såklart rimliga, men det finns också gap där Johanna Ragnartz menar att det inte finns någon rimlig förklaring. Till exempel finns det kommuner som rapporterat noll kronor.
– Då drar man slutsatsen att datan inte är tillförlitlig. Vi tror att siffran 538 miljoner är underskattad, det borde åtminstone vara det dubbla.
Hur kan man göra datan tillförlitlig? Hur bör man mäta sin nedskräpning i kommunen?
– Det är upp till varje kommun att faktiskt börja särredovisa. Detta är andra gången dessa kostnader mäts, och vi ser att det succesivt blir lite bättre. Det här är områden som ofta ingått i en annan budget, till exempel hela budgeten för Gata och park.
Hon pekar på att rapporteringen är en del av en EU-lag och att det kommer komma mer och mer valida data. Samtidigt ser hon en potential för kommunerna i och med det nya producentansvaret – att producenter för vissa engångsplastprodukter retroaktivt måste ge kommunerna ersättning beroende på hur ofta producentens produkter förekommer i skräpet.
– Incitamentet att få tillbaka en del av pengarna borde göra att man också vill rapportera med högre säkerhet.
Vad kan man som kommun annars rent konkret göra för att förebygga höga kostnader i framtiden?
– Man måste börja med att inse att detta är ett långsiktigt arbete – inte någonting man löser med hjälp av en enskild insats. Man behöver lägga in det som en plan med tydliga mål och åtgärder i kommunens verksamhetsår. Någon ska vara ansvarig också, som alltid.
Hennes andra tips är att titta på hur infrastrukturen ser ut. Var finns papperskorgar placerade? Är de synliga? Är de rena? Hur ofta töms de?
Tredje tipset handlar om människorna.
– Det handlar om att informera medborgarna på olika sätt, att påminna om att göra rätt, till exempel genom skyltar och andra uppmaningar, nudging. Det finns olika sätt att jobba. Poängen är att medborgare inte tänker på detta hela tiden, man måste hela tiden påminna dem. Ibland gör man det skämtsamt, ibland gör man det genom att säga till mer uppmanande. Ibland kan man använda skyltar och säga att man riskerar att få böter på 800 kronor om man skräpar ner. Så man får jobba med hela spektrat.
Johanna Ragnartz uppmanar också att se till att barnen i kommunen blir utbildade från början, till exempel genom att ha gemensamma skräpplockardagar.
– Det ökar kännedomen, intresset och fokus på frågan. Vi vet ju att en majoritet av svenskarna tycker att det här är en viktig fråga och att de är beredda att vara delaktiga, avslutar hon.


