Inga produkter i varukorgen.
Guide: Så mäter du biologisk mångfald med nya Iso 17298
BIODIVERSITET
Hur mäter man egentligen företagets påverkan på naturen? Nu kommer svaret i form av Iso 17298, världens första globala standard för biologisk mångfald.
– Vi ville skapa en metod som alla typer av organisationer kan använda, säger Caroline Lhuillery, som lett det internationella arbetet bakom standarden.
Caroline Lhuillery. Foto: Pressbild/Adobe stock.
Världsekonomin står inför en ny riskdimension. Enligt PwC är 55 procent av världens BNP direkt beroende av naturen. Samtidigt accelererar förlusten av biologisk mångfald. Nu lanseras Iso 17298, den första internationella standarden som hjälper företag att integrera biologisk mångfald i styrningen – på samma sätt som klimat och ekonomi.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Världen behövde ett gemensamt verktyg för att driva verklig förändring fram till 2030. Det är vad Iso 17298 erbjuder – en metod som alla typer av organisationer kan tillämpa, säger Caroline Lhuillery, projektledare på Afnor och ordförande för den internationella kommittén Iso/TC 331, som utvecklat standarden.
Gemensamt språk för att mäta naturpåverkan
Standarden ger företag en strukturerad process för att identifiera beroenden, påverkan, risker och möjligheter kopplade till naturen. Den är framtagen i samarbete med 66 länder och flera internationella organisationer – bland andra Taskforce on Nature-related Financial Disclosures, TNFD, UNDP och GRI.
Iso 17298 är tänkt att fungera som en ”biodiversitetsmotsvarighet” till Iso 14001. Den kan användas för att integrera naturfrågor i styrning, strategi och riskhantering – och i förlängningen kopplas till CSRD och annan rapportering.
– Principen är densamma som i ISO 14001: identifiera risker och möjligheter, men nu med fokus på biologisk mångfald. Det handlar om att väva in naturen i organisationens kärnprocesser – inte lägga till ett nytt lager rapportering, säger Caroline Lhuillery.
Från miljöarbete till riskstyrning
Bakgrunden till standarden är det globala Kunming–Montrealavtalet om biologisk mångfald, som antogs 2022. Avtalet kräver att företag senast 2030 ska redovisa sin påverkan på naturen – en förändring som på sikt väntas bli lika genomgripande som klimatrapporteringen.
För företag innebär det att frågor som vattenförbrukning, markanvändning, råvaruförsörjning och ekosystemtjänster nu ska bedömas ur ett riskperspektiv. Det är också ett steg mot att integrera naturkapital i ekonomisk planering.
– När företag kartlägger sina beroenden av naturen – till exempel pollinering, rent vatten eller markens produktivitet – får de syn på affärskritiska samband. Det är där hållbarhet blir riskhantering och strategi, inte bara rapportering, säger Caroline Lhuillery.
Fyra steg till naturledning
Iso 17298 kan användas av alla typer av organisationer, från småföretag till myndigheter. Kärnan i arbetet är att gå igenom fyra analysnivåer:
- Direkta påverkan: till exempel markexploatering, habitatförlust, användning av bekämpningsmedel.
- Indirekta påverkan: till exempel energiförbrukning eller resursutvinning i leverantörsled.
- Materiella beroenden: naturresurser som jord, vatten och biologiska råvaror.
- Funktionella beroenden: tjänster naturen levererar, som pollinering, erosion- eller klimatskydd.
Resultatet blir en kartläggning av hur naturen påverkar affären – och hur affären påverkar naturen. Standarden uppmanar också till att involvera intressenter och regelbundet utvärdera resultaten.
Öppnar vägen till naturpositiv finansiering
En central del i Iso 17298 är kopplingen till kapitalmarknaden. Företag som följer standarden kan lättare visa att de har kontroll på sina naturrelaterade risker – något som investerare i allt högre grad kräver.
– Iso 17298 kan bli en biljett till naturpositiv finansiering. Den skapar trovärdighet gentemot investerare, ESG-fonder och banker som vill se verifierbara data, säger hon.
Standarden pekas också ut som ett verktyg för att få tillgång till grön finansiering, som EU:s LIFE-program, Horizon Europe och olika former av gröna obligationer.
Från ambition till mätbara resultat
Enligt Iso:s lanseringsmaterial är 17298 ”en färdplan för att gå från ambition till mätbara resultat”. Den är tänkt att fungera som en gemensam bas för framtida naturrapportering och en bro mellan företag, finansiärer och myndigheter.
– Det här är inte bara ännu en standard. Det är ett sätt att börja betrakta naturen som en strategisk tillgång, med direkt påverkan på lönsamhet, konkurrenskraft och risk, säger Caroline Lhuillery.
