LEAP-metoden i praktiken: Så prioriterar du naturåtgärder kostnadseffektivt

– Det som upplevs som svårast idag är att gå från ambitioner till ett faktiskt systematiskt arbetssätt. Många saknar tydliga sätt att mäta påverkan och veta vilka åtgärder som gör störst skillnad – särskilt när arbetet ska omfatta hela organisationen, från inköp till drift, säger Tanja Hasselmark Mason, projektledare på IVL och en av handbokens författare.

Tre områden med störst naturpåverkan

En vanlig missuppfattning är att naturarbetet främst handlar om synliga inslag som växtval och gårdsmiljöer. Men den största påverkan ligger enligt IVL någon helt annanstans: i materialflödena, markanvändningen och hur fastigheter utvecklas och förvaltas över tid.

– Det är vanligt att man fokuserar för mycket på den synliga utemiljön och missar den stora indirekta påverkan via material, leverantörer och markanvändning. Det kan också vara svårt att fånga hur beroenden av naturen påverkar ekonomiska och regulatoriska risker, säger Tanja Hasselmark Mason.

Handboken visar hur bostadsbolag kan identifiera just dessa högst väsentliga områden, bland annat genom LEAP-metodens kartläggningsfas och genom branschspecifika checklistor för både upphandling, projektutveckling och förvaltning.

Koppling till CSRD: naturrisker blir finansiella risker

Med EU:s regelverk CSRD blir naturfrågorna också en del av bolagens finansiella rapportering. Det innebär att förlust av ekosystemtjänster – som dagvattenreglering, svalka och pollinering – kan påverka fastighetsvärden och driftkostnader.

– Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är två sammanlänkade kriser som förstärker varandra. När ekosystemen försvagas minskar naturens förmåga att dämpa klimatförändringar – och det påverkar både fastigheter och samhällsbyggnad, säger hon.

Kostnadseffektiva åtgärder – när arbetet samordnas

Ett centralt budskap i handboken är att naturåtgärder inte behöver bli dyra. Tvärtom kan de bli mer kostnadseffektiva när de integreras i redan planerade åtgärder, exempelvis renoveringar, energieffektivisering eller klimatanpassning.

– Vi har pratat mycket om att passa på – att göra åtgärder för biologisk mångfald när man ändå planerar insatser för exempelvis klimatanpassning. Det gör att åtgärderna blir kostnadseffektiva, lättare att införa och bidrar till både ekologiska och sociala nyttor.

Det handlar till exempel om att:

• lägga in trädplantering när gårdar ändå grävs upp,
• kombinera dagvattenlösningar med habitatförbättringar,
• välja material och leverantörer som minskar både klimat- och naturpåverkan,
• integrera biodiversitet i drift- och utemiljöplaner.

Tanja Hasselmark Mason betonar att målet inte är att ge en färdig lösning – utan en stabil grund för att bygga ett långsiktigt och datadrivet naturarbete.