Så jobbar Axfood och OX2 med naturkrediter på en omogen marknad

– Cirka 50 procent av det vi säljer kommer från svensk produktion. Därför vore det också rimligt att vi investerar i svenska projekt, säger Helena Allard, hållbarhetsstrateg med ansvar för primärproduktion på Axfood.

Hon pekar på en strukturell utmaning i naturkreditdebatten: Sverige är ett land med relativt låg biodiversitetsrisk och begränsad export av naturvärden.

– Om inte svenska företag investerar i svenska projekt, vem ska då göra det? Det är svårt att se att internationella aktörer skulle prioritera det.

I nuläget handlar det för Axfoods del om lärande och inga direkta ekonomiska incitament. För att skala upp krävs tydligare signaler, antingen från regelverk eller kapitalmarknad.

OX2: Natur som del av framtida affär

OX2 har redan börjat testa i pilotprojekt. För energibolaget är kopplingen mellan verksamhet och natur direkt. Storskaliga vind- och energiprojekt innebär alltid ett fysiskt avtryck – men också möjligheter att skapa naturnytta.

I ett pilotprojekt i Ålands hav har OX2 under flera år testat hur fundament till havsbaserad vindkraft kan utformas för att skapa nya marina livsmiljöer.

– Hur ytorna designas har stor betydelse för om exempelvis blåmusslor, blåstång och fisk får fäste, säger Anders Wiklund, regional chef för Åland på OX2.

Bolaget har investerat omkring 800 000 kronor i projektet. Syftet har varit att förstå den faktiska ekologiska effekten – inte att snabbt skapa en säljbar kredit.

På längre sikt ser OX2 dock en tydlig affärslogik.

– När vi säljer el i framtiden vill vi inte bara kunna visa att den är förnybar. Vi vill också kunna visa på verifierad naturnytta.

Särskilt pekar bolaget på stora elkunder, som datacenter, där efterfrågan på både energi och trovärdig hållbarhet ökar.

– De köper stora volymer el. Nästa steg är att de också behöver förhålla sig till biologisk mångfald. Där kan naturkrediter bli en del av affären.