Sommarens fyra viktiga hållbarhetsnyheter från EU

1. ”Fit for a 55”

14 juli presenterade EU-kommission det nya lagpaket som kallas fit for 55. Syftet är att med nya lagar och regler nå målet om att ”minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer”.

EU:s handelssystem för utsläppsrätter skärps

Förslaget innebär bland annat att EU:s handelssystem med utsläppsrätter skärps och ska innefatta fler områden. Utsläppsrätterna som luftfarten får gratis ska avskaffas och sjöfarten ska för första gången inkluderas.EU-kommissionen föreslår även ”ett övergripande EU-mål för koldioxidborttagning genom naturliga kolsänkor motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030”.

Hållbarhetskriterierna för bioenergi blir tuffare

Eftersom energianvändningen står för stora utsläpp ska hållbarhetskriterierna för användning av bioenergi skärpas. Förutom alla lagförslag ska även en social klimatfond inrättas. Syftet är ”att hjälpa medborgare att investera i energieffektivitet, nya värme- och kylsystem och renare mobilitet. Den sociala klimatfonden ska finansieras via EU-budgeten genom att 25 % av de förväntade inkomsterna från utsläppshandeln ska användas för att bekosta bränslen för byggnader och vägtransporter”. Här kan du läsa mer om vad EU:s fit for 55 innebär.

2. EU vill plantera tre miljarder träd

Bara dagar efter att kommissionen presenterar det stora lagpaket las en ny strategi för skogen fram. ”Strategin föreslår att system utvecklas som gör att skogsägare och skogsförvaltare kan få betalt för att tillhandahålla alternativa ekosystemtjänster, t.ex. genom att hålla delar av skogen intakt”.

Strategin innehåller även ett lagförslag om att ”att intensifiera övervakning, rapportering och datainsamling på skogsområdet i EU”. EU ska även plantera tre miljarder träd runt om i Europa. Hur Sverige tidigare har skött rapporteringen kan du läsa mer om här.

3. Miljöorganisationer kan kräva granskning av klimatåtgärder

En annan stor händelse under sommaren var att lagstiftarna, EU-parlamanetet och ministerrådet, enades om en ändring av Århusförordningen.

Ändringsförslaget som ännu inte antagits officiellt av, ”kommer att ge det civila samhället bättre möjligheter att begära att EU-institutionerna ser över sina rättsakter för att säkra ett bättre miljöskydd och effektivare klimatåtgärder. Icke-statliga miljöorganisationer och enskilda personer vars rättigheter kränks kommer att kunna begära en sådan granskning”.

4000 EU-medborgare kan kräva en granskning

Även privatpersoner som går ihop och ”agerar tillsammans i allmänhetens intresse att kunna begära granskning om en sådan begäran stöds av minst 4000 européer från minst fem medlemsstater, varav minst 250 personer ur allmänheten kommer från var och en av dessa medlemsstater”. Läs mer om förslaget här.

4. En social taxonomi föreslås

Sist men inte minst har EU-kommissionen även presenterat två utkast till nya lagförslag där det ena gäller ett förslag om att införa en social taxonomi, som ska ta skilja verksamheter som tar hänsyn för mänskliga rättigheter i den gröna omställningen, mot de som inte gör det.

Det andra utkastet innebär att utöka taxonomin till att även inkludera aktiviteter som är väsentligt skadliga för miljömässig hållbarhet och de som inte har någon betydande inverkan på den.

Båda utkasten är nu ute på remissrunda och här går det att svara på remissen.